Jag är ledamot i regeringens AI-kommission och min ambition med dessa rapporter är att ni ska kunna hänga med i kommissionens arbete, och gärna komma med idéer och inspel. Jag kommer inte avslöja vad som sägs på mötena, ledamöterna måste kunna prata fritt och tänka högt utan att det "hamnar i tidningen." Men arbetet i sig är inte hemligt, tvärtom så är en viktig del av arbetet att bidra till diskussionen om AI. Jag är även rätt öppen med vad som presenterats för AI-kommissionen.

I Göteborg åker man spårvagn (även Carl-Henric Svanberg?)

Dagens värdpar var två Martin. Svensson, vd på AI Sweden, och Lundstedt, vd på AB Volvo. Vi höll till på Volvos CampX, som är deras startup-accelerator.

När jag på en föreläsning dagen innan nämnde att jag skulle ta tåget till Göteborg, för ett möte med AI-kommissionen, fick jag kommentaren: "Men Carl-Henric Svanberg åker knappast tåg, va?"

Kanske inte en orimlig tanke om en person som varit vd för Ericsson, ordförande för BP och till nyss ordförande för Sveriges största företag, AB Volvo.

"Var inte så säker på det", sa jag. "Han skickade nyss ett mejl om vilken spårvagn vi skulle ta till mötet."

Sagt och gjort.

Vi lyssnade på förmiddagen på dragningar från just Volvo, AstraZeneca, Vinnova, AI Sweden, Region Skåne och Västra Götalandsregionen samt kanadensiska CIFAR.

Modeller eller användning, vad ska vi satsa på?

CIFAR berättade, på länk, om den nya kanadensiska AI-satsningen. Cirka 20 miljarder kronor har vikts i deras statsbudget till AI, där cirka 85 procent går till infrastruktur och datorkraft. Kanada hamnar högt i AI-rankingar och var först på banan med en AI-strategi, 2017.

Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova, menade att Sverige inte skulle kapitulera när det kommer till AI-modellerna (som de stora språkmodellerna som ligger bakom ChatGPT och Gemini.) Hon menar att det visst kan vara möjligt att nu bygga framgångsrika modeller, och pekade på den franska startupen Mistral som lanserade så sent som förra året.

Det kan hon ha rätt i. Vi vet inte hur modellerna kommer utveckla sig och det finns en del som tyder på att de inte bara kommer bli dyrare och större, utan även mindre och mer nischade.

Men, bara för att det går, varför ska vi satsa på egna svenska AI-modeller? Borde vi inte istället lägga fokus på att öka användandet av AI? Det frågade jag henne i en kaffepaus. Hon menade att det inte finns någon motsättning och att modeller kan bidra till ökat användande. Det var inte heller ett tydligt förslag från henne och Vinnova att vi skulle göra det, men hon ville utmana tanken (vilket såklart är utmärkt.)

I en strategi måste vi välja inriktning. Ska vi både satsa på modeller och ökat användande riskerar det att bli för lite av båda. Vi ska självklart inte göra saker som försvårar vare sig det ena eller andra, men vi bör fundera var den största konkurrensfördelen finns.

Jag tror alltjämt att öka användandet är Sveriges största chans. Inom modeller är det andra länder som har en klar ledning, och fler som investerar i det. Exempelvis Kanada. Det krävs mer än bara pengar för att komma ifatt. Frankrike hade rätt personer också. Kanada har ett mycket starkt kluster personer kring tre världsledande forskare, exempelvis Geoffrey Hinton.

Men i användandet av generativ AI finns ingen som har någon stark ledning. Det är så nytt att ingen hunnit sprinta från alla andra. Det är även i användandet av generativ AI som det sammantaget största värdet kommer skapas. Boosten för produktivitet kommer kunna bli stor för det land som snabbast använder generativ AI mest och bäst inom både offentligt sektor och privat näringsliv. Vi pratar hundratals miljarder kronor för Sverige.

Och då har vi inte ens tänkt på alla nya företag som kan startas, baserat på den kreativitet som frigörs med generativ AI.

En, eller flera, mindre och smalare AI-modeller kan också skapa värde både direkt och indirekt kring det kluster som skapas. Men jag har svårt att se att det skulle komma ens i närheten av de massiva fördelar som vi får genom ett ökat användande.

Det kan också vara så att om vi blir det ledande landet i världen när det kommer till användande av generativ AI, så kommer allt nytt som skapas där öppna möjligheter just för modeller. Säg att svenskar skapar nya spännande saker inom AI-musik. I det kan det uppstå av en specialmodell för AI-musik. Chansen att den byggs i Sverige är då god.

Jag skrev mer om detta efter förra mötet. Kom gärna med inspel!

Gripande från AstraZeneca

Peder Blomgren och Anna Sandström berättade om AstraZenecas AI-arbete, som var imponerande. Inte minst just när det kom till användandet av generativ AI. 20 000+ personer inom företaget använde ChatGPT eller annan generativ AI.

Bland annat användes det för att snabba upp arbetet inom kliniska tester. Det som tidigare tagit flera veckor, gjordes nu på dagar. För en del som deltar i ett kliniskt test, kan medicinen som testas vara deras sista chans. Då spelar tiden en väldigt viktig roll!

Vi har lätt att oroa oss för ny teknik och för risker det medför. Det är inget fel med det, men vi glömmer ofta bort problemen som gammal teknik skapar. Det nya mäts mot perfektion, men det gamla är vi vana vid.

Fördelning av ansvarsområden

Efter alla dragningar vidtog kommissionens eget möte. Ordförande Carl-Henric Svanberg och huvudsekreteraren, Susanne Ackum, summerade senaste månadernas arbete. Kansliet, med Svanberg i spetsen, har haft över 60 möten med myndigheter, företag, politiker, forskare, fackföreningar och mängder av andra intressenter.

Sammantaget kan man säga att de flesta är väldigt positiva och ivriga att komma igång. Inte minst offentlig sektor, som ser att AI kan bli en stor hjälp i att klara uppdraget framöver, utan att kraftigt behöva höja skatter, eller dra ner på kvalité.

På mötet delade vi in kommissionens ledamöter utifrån ansvarsområden i slutbetänkandet, som vi ska lämna till regeringen. Denna del uppskattar jag personligen väldigt mycket. Det finns alltid en risk i kommittér eller arbetsgrupper att ordföranden, eller kansliet, dikterar stora delar av innehållet. Ledamöterna är mest med för syns skull. Så är det inte alls här. Ledamöterna inte bara får, utan förväntas, vara med och skriva fram innehållet till slutprodukten.

Efter en strålande dag hos Volvo tåg vi spårvagnen, och sen tåget, därifrån.

Mathias Sundin
Arge optimisten