Bitcoin-nätverket ändrar spelreglerna för hur ett monetärt system kan fungera och hur man bygger förtroende för det. Hela systemet är centrerat kring Bitcoin-brytning. Vi går igenom allt du behöver veta.

Liknande guldbrytning kan det aldrig finnas en ökad tillgång av Bitcoins utan Bitcoin-brytning. Och precis som guldgruvarbetare drar igång sina grävmaskiner och guldmuddrar för att arbeta för chansen att hitta guld i marken, så startar Bitcoin-brytare sina maskiner för att få en förtjänst i form av Bitcoin.

Bitcoin-brytning är centrerad kring Bitcoin-nätverkets hashfrekvens. Brytare belönas för att tillhandahålla hashfrekvensen, och om de någonsin skulle misslyckas med att tillhandahålla beräkningsresurser skulle hashfrekvensen kollapsa. Enkelt uttryckt är en hashhastighet den totala beräkningseffekten som genereras av ett helt decentraliserat nätverk av datorer - i detta fall Bitcoin-nätverket.

Medan hela kryptomarknaden får panik efter Bitcoins nedgång från toppnoteringen 60’000 USD, räknar en handfull brytare hem vinster då Bitcoins hashprocent sjönk med nästan 30 procent som följd av Kinas beslut att stänga ner landets Bitcoin-brytare.

Tillslaget mot bitcoinbrytning stängde i praktiken ner 54 procent av Bitcoins brytningskapacitet och minskade därmed konkurrensen om att bryta Bitcoin avsevärt. Bitcoinbrytare som fortfarande är anslutna till nätverket utnyttjar tillfället att göra större vinster.

Hur skapas nya Bitcoin?

Brytningsprocessen innebär att man kör datorprogram som tävlar om att lösa komplexa pussel. Dom brytare vars maskiner löser pusslen på kortast möjliga tid vinner chansen att bekräfta transaktioner på blockkedjan och därmed tjäna belöningar.

Incitamentet för deras deltagande är det faktum att gruvprocessen skapar nya Bitcoins som belönas till de brytare som lyckas lösa pusslen. Processen med gruvdrift kräver dock kraftfulla datorer som förbrukar massor av energi under processen. Eftersom det är en konkurrensutsatt marknad måste gruvarbetare koppla ihop tusentals datorer för att uppnå nämnvärd vinst.

I den här artikeln tar vi dig igenom allt du behöver veta om Bitcoinbrytning!

Vad är bitcoinbrytning?

Det är genom Bitcoins brytningprocess som nya Bitcoins kommer ut i omlopp. Eftersom det saknas en centraliserad myndighet som styr tillgång och fördelning av Bitcoin, som är fallet med dollar eller andra nationella valutor, är Bitcoins styrning beroende av ett utbrett nätverk av brytare. Brytarna håller Bitcoin-nätverket säkert genom att delta i godkännande och bekräftelse av transaktioner upplagda på blockkedjan som alla kan se.

Att publicera en transaktion till blockkedjan liknar att framställa kvitton för varje transaktion som bevis på att transaktionen varit legitim. Blockkedjan tillhandahåller ett centralt arkiv som alla brytare kan förlita sig på för att bekräfta varje transaktions giltighet.

En transaktion är enbart giltig under förutsättning att kvittot bokförs på blockkedjan. Utan denna omfattande process för att bekräfta transaktioner skulle hela Bitcoin-nätverket kollapsa.

Vilka är Bitcoin-brytarna?

Bitcoin är ett decentraliserat och öppet nätverk vilket betyder att vem som helst kan bli en Bitcoinbrytare.

Brytningsprocessen kräver beräkningsresurser för att beräkna och lösa komplexa ekvationer för att rättfärdiga och bekräfta transaktioner till blockkedjan. I början kunde vem som helst bryta flera Bitcoins utan större svårigheter.

Nu när nätverket har vuxit betydligt genom åren är det inte längre möjligt att använda enkla datorer för att bryta Bitcoin eftersom det finns mer konkurrens i nätverket.

För närvarande använder de flesta bitcoinbrytare tusentals datorer specialbyggda för brytning för att lösa komplexa matematiska pussel i ett ”Proof of work”-ramverk.

Vad är ”Proof of Work”?

”Proof of Work” är ett system inbyggt i Bitcoin-processen som är utformad för att hålla oseriösa eller skadliga beräkningsattacker i schack.

Då Bitcoin bygger på blockkedjeteknik som fungerar som en offentlig huvudbok med alla Bitcoin-transaktioner ordnade i sekventiella "block", behöver brytare som publicerar dessa block en samförståndsmekanism för att förhindra att användare säljer samma Bitcoin flera gånger. Som tidigare nämnts fungerar blockkedjan som ett centralt arkiv för bokföring av kvitton för varje transaktion. Alla kvitton är ordnade i sekventiella datablock; därmed är varje block av transaktionskvitton kopplat till dess föregångare. Detta gör det svårt att manipulera några kvitton när de en gång har skickats vidare till blockkedjan, eftersom ändring av ett kvitto kräver en ändring av alla kvitton i serien.

PoW-konsensusprotokollet är en mekanism som brytare använder för att säkerställa att endast erkända brytare kan lägga upp dessa transaktionskvitton på blockkedjan; därför kräver PoW att varje gruvarbetare ska uppvisa en unik tillika lång nummerserie som fungerar som bevis på att brytaren har utfört sitt arbete för att säkra nätverket. Denna unika talsträng kräver betydande beräkningskraft att framställa, och kallas en hash. Bitcoinbrytare använder SHA-256-hashfunktionen för att generera dessa hashar.

Brytare behöver inte lita på varandra

Samtlig data som bearbetas av en hash-funktion (i det här fallet SHA-256-hashfunktionen) ska framställa en unik hash varje gång som funktionen bearbetar den. Tänk på hashfunktionen som en identifieringsgenerator, och varje gång du har ett okänt objekt du vill identifiera, behandlas det av ID-generatorn för att få dess identitet. Identiteten ska vara densamma varje gång du bearbetar objektet via ID-generatorn.

Om du till exempel har ett lösenord och kör det genom en hashfunktion kommer lösenordet att skapa en unik hash. Därför, om du vill skicka ett meddelande till din kamrat, som också har lösenordet och inte en hackare som kan fånga upp överföringen, kan du kräva att din kamrat producerar en hash som liknar det hash som genereras av ditt lösenord. På det här sättet kan du bekräfta att du skickar meddelandet till din kollega eftersom han kan bekräfta att han har lösenordet utan att faktiskt berätta lösenordet. Din kollegas hash matchar din. Och eftersom det inte finns något sätt att återställa originaldata från en överföring, kommer ingen på ditt nätverk som ser hashen kunna återskapa datan.

Brytare behöver därför inte lita på varandra eller känna till identiteten på andra brytare för att bekräfta att de är berättigade till brytnings- och publiceringstransaktioner till blockkedjan. Allt de behöver göra är att köra en SHA256-algoritm på sina datorer för att framställa en hash som matchar den som ursprungligen producerades av Bitcoin-algoritmen. Detta är en energiintensiv process, och det är därför det kallas ”Proof of Work”, eller bevis för arbete.

Att producera denna hash bekräftar för andra gruvarbetare på nätverket att den specifika Bitcoin-brytaren har alla incitament att bidra till nätverkets stabilitet och därför kan därför ges tillit att bekräfta och publicera transaktionsblock på blockkedjan.

Slutsats: Bitcoin-gruvpooler och gruvhårdvara

Bitcoinbrytningsprocessen kretsar kring dess hashfunktion. Att generera hash skulle dock vara en försumbar ansträngning för moderna datorer, och det skulle lämna kryphål för manipulering av bitcoins nätverk.

Det är därför Bitcoins brytningssvårighet ökar med tiden. Att ställa in en högre svårighet säkerställer att de enda brytarna som är villiga att delta är de som har satsat tillräckligt för att vara med och är engagerade i att upprätthålla nätverkets säkerhet.

För att öka sina förutsättningar att tjäna Bitcoins deltar brytare ofta i gruvpooler där flera brytningsdatorer slår samman sin beräkning kraft och delar belöningar från brytningsblock. Vissa lösningar möjliggör molnbrytare där du hyr en brytningsdator på molnet.

Läs också vår Optimist's Edge-artikel om bitcoin och dess påverkan på miljön. Media har fel, igen, om miljöpåverkan.

"Media har porträtterat det som att bitcoin är en miljökatastrof men i den här artikeln förklarar Eric Porper varför bitcoin är mer energieffektivt än traditionella valutor."