Det svenska energisystemet har redan sedan decennier en mycket låg klimatpåverkan. Det är 2022 drygt 98 procent fossilfritt och har en leveranssäkerhet nära 100 procent.

Elproduktionen i Sverige domineras av vatten- och kärnkraft. Vattenkraften står för 35 till 45 procent av Sveriges totala elproduktion och kärnkraften, ett normalår, motsvarande omkring 30 procent.

Vindkraftverk har byggts ut i accelererande takt de senaste åren och producerade preliminärt 2020 knappa 28 terawattimmar (TWh), vilket motsvarar ungefär 17 procent av hela elproduktionen. Kraftvärme med biobränslen producerar normalt mellan 13 och 18 TWh el per år.

Idag står förnybara energikällor för närmare 70 procent av landets elproduktion.

Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen minskade 2020 med hela 23 procent jämfört med 2019, enligt Naturvårdsverket. Det motsvarade 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.

Den främsta orsaken var en kraftig minskning av användningen av fossila bränslen genom en pågående utfasning samt lågt uppvärmningsbehov till följd av rekordvarmt väder. Jämfört med 1990 var sektorns utsläpp hela 46 procent lägre. Sveriges tempererade klimat gör att utsläppen varierar beroende på utomhustemperatur och nederbörd.

Energiproduktion globalt

Globalt står el- och värmeproduktionen för cirka 34 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, en väsentlig skillnad i jämförelse med Sveriges nio procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. I övriga världen finns alltså betydligt mer att göra i fråga om utsläpp från elproduktion, medan vi i Sverige redan har kommit långt.

Men även globalt är övergången till en energisektor som drivs av förnybara energikällor redan på gång.

I slutet av 2015 kom 23,7 procent av elen från förnybara energikällor och investeringar i förnybara energikällor har sedan dess accelererat. 2016 utgjorde vind- och solenergi 78,4 procent av ny kapacitet inom EU. I USA var nästan två tredjedelar av den nya kapaciteten förnybar och i Kina uppgick ny kapacitet inom vind och sol till 52 gigawatt och var därmed ungefär lika stor som ny kapacitet i kol och gas. 2020 ökade andelen el som produceras av förnybara energikällor till 29 procent, enligt IEA.

Efter att ha varit relativt konstant i decennier innebär detta att koldioxidintensiteten kopplat mot el har minskat kraftigt de senaste åren där de främsta skälen är övergång till gas och förnybar energi.

Utvecklingen inom solenergi är mycket positiv. Kostnaderna för fotovoltaiska paneler har bara under de senaste sju åren sjunkit med 85 procent, vilket innebär att den redan konkurrerar ut produktionskapaciteten för fossila bränslen i många delar av världen.

Med ambitiösa mål och fortsatt snabb teknikutveckling är det möjligt för den globala energisektorn att halvera utsläppen till och med 2030.

Förnybar energi är framtiden

På bara fem dagar ger solen vår planet en mängd energi som motsvarar det totala antalet reserver av olja, kol och naturgas tillsammans. Enbart genom att fånga 1/8000 av den tillgängliga solenergin skulle göra det möjligt att förse oss med all den energi vi behöver.

Förnybara energikällor har ökat mycket kraftigt och följt en exponentiell utveckling de senaste 15 åren. Enligt en analys från Energimyndigheten är det fullt möjligt att få ett fungerande 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet.

Många menar också att kärnkraften har en central del att spela i framtiden, inte minst genom så kallade små modulära reaktorer, SMR.

Vidare digitalisering, automatisering och effektivisering av energisystemen gör det möjligt att fortsätta denna exponentiella utveckling. På vägen krävs att elnätet förstärks och byggs om med smart teknik som är bättre anpassad för en större mängd förnybara energikällor och både diversifierad produktion och konsumtion av el.