Det svenska företaget Peafowl Solar utvecklar genomskinliga solceller, som alstrar el med hjälp av så kallade plasmoniska nanopartikar. Tekniken gör det möjligt att ha fönster som samtidigt alstrar ström. Nu ska tekniken testas i Green Innovation Park i Ultuna i samarbete med Akademiska hus.

De plasmoniska nanopartiklarna består av silver och klarar sig med tio gånger mindre ljus än traditionella solceller för att generera elektricitet. Följden är att de kan användas även under dåliga ljusförhållanden, vilket kan göra dem effektiva under en större del av dygnet även vintertid. Projektet i Ultuna har som syfte att bekräfta att tekniken fungerar även under årets mörkaste månader. Solcellerna kommer att driva sensorer som samlar in miljödata från fastigheterna.

- Vi tycker det är spännande att låta Peafowl Solar Power testa ny teknik i våra lokaler som dessutom är utvecklad av Uppsala universitet. Projektet stämmer väl in i vårt arbete med att skapa smarta hus där miljödata från byggnader blir allt viktigare för att spara energi och optimera driften, säger Marie Löwling, fastighetschef på Akademiska Hus.

Akademiska hus har redan idag olika sensorer installerade i sina lokaler i Ultuna, som mäter temperatur, luftkvalitet, belysning, luftfuktighet och närvaro, men ett stort problem med dem har varit att de kräver regelbundna batteribyten. Förhoppningen är att solcellerna ska göra att sensorerna klarar sig utan dessa batteribyten.

- Det är viktigt för oss att utveckla lösningen i en riktig miljö och tillsammans med fastighetsägare, så att vi förstår vad som verkligen fungerar, säger Cristina Paun, projektledare för samarbetet och en av grundarna av Peafowl Solar Power.

Genomskinliga solceller kan i praktiken monteras på nästan vilken yta som helst, men i försöket i Ultuna kommer de vara monterade i en tavelram, för att göra det möjligt att flytta runt dem och testa olika platser och ljusförhållanden. Det ska göra det möjligt att testa att datainsamlingen från Akademiska hus sensorer fungerar stabilt även under krävande förhållanden.

Testerna kommer att sätta igång under hösten 2020 och pågå i ungefär ett år. Förhoppningen är att erfarenheterna och utbytet med dem som använder dem ska leda till ytterligare utveckling och se till att ta tekniken närmare marknaden. Om några år kanske vi alltså har energialstrande fönster i allt fler byggnader, ytterligare ett steg mot självförsörjande byggnader på allt fler platser utan att det förändrar byggnadernas utseende.