Forskare vid Chalmers tekniska högskola har specialdesignat en molekyl som kan fånga och lagra solenergi i decennier. När energin till slut behövs kan den utvinnas i form av värme.

Energisystemet, som kallas Most, fungerar cirkulärt och helt utan utsläpp eller försämrade egenskaper hos de energibärande molekylerna.​

Upptäckten bygger på en molekyl bestående av kol, väte och kväve som har den unika egenskapen att när den träffas av solljus så byter den skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt.

Isomeren kan sedan lagras och användas senare, som på natten eller vintern. Gruppen har presenterat framstegen i fyra vetenskapliga artiklar, bland annat i den mycket högt rankade tidskriften Energy & Environmental Science.

– Vi kan nu spara energin i upp till 18 år och när vi vill använda den får vi en värmeökning som är högre än vi vågat hoppas på, säger Kasper Moth-Poulsen i en artikel på Chalmers egen hemsida.

Utöver det har forskarlaget utvecklat ett transparent ytskikt som absorberar solljus och konverterar det direkt till värmeenergi. Nu jobbar de på att demonstrera tekniken i större skala. Forskarna applicerar lagret på fasaden på en byggnad på campus för att försöka reducera behovet av elektricitet för uppvärmning. Målet är att minska koldioxidutsläppen.

Om försöken lyckas är siktet inställt på att lagringsmediet ska nå marknaden om sex år och ytskiktet inom tre år.

Den stora utmaningen för forskargruppen är långtidslagring av energi i elektrisk form, inte enbart i form av värme. Men redan i detta skede har tekniken potential att skapa tillräckligt med värme för fordon och mindre byggnader. Längre fram kan det vara möjligt att tekniken kan användas i exempelvis kläder och fönsterrutor. En viktig aspekt är att metoden inte kräver några ovanliga jordartsmetaller i framställningen.