Sommaren 2022 styrde jag bilen från torpet i södra Småland ner till Lund. I julilugnet skulle jag sätta mig ner för en längre pratstund med Jonas Birgersson.

Han mötte mig iförd shorts, en tröja med en robot på och keps. Ungefär samma klädsel han hade på sig när han besökte Vita huset.

Nästan alla svenskar som är 40 år och äldre vet vem Jonas Birgersson är, men få yngre. Han var en av Sveriges absolut mest omskrivna personer i slutet på 90-talet, men försvann ur rampljuset efter att dotcom-bubblan sprack.

Som mest var hans företag Framfab värderat till 42 miljarder kronor och han själv var miljardär. Trots det levde han i sin studentlägenhet och menade att man klarade sig bra på samma ekonomiska nivå som en student.

Dotcom-bubblan bestod av stora visioner om framtiden med internet och enorma ekonomiska förväntningar på de nya internetbolagen. Båda två visade sig stämma på lång sikt, men det som skapade en finansbubbla var kortsiktigheten i de ekonomiska förväntningarna.

Trots bubblan skapades riktigt värde dessa år. Utanför Birgerssons kontor finns några hyllor med anspråkslösa pärmar. Men de innehåller svensk internethistoria. Fascinerad bläddrade jag igenom förslaget till Volvo om att bygga världens första sajt där kunden online kan sätta ihop och beställa sin bil. Och till IKEA om att sätta "urlen", som Ingvar Kamprad sa, på IKEA-katalogens framsida.

Oss är en frälsare född

Det som bidrog till att göra Birgersson så omskriven var hans predikan och aktiva arbete för att bygga ut bredband. Många menade att internet inte kunde bli stort, eftersom det skulle krascha telefonnätet. På den tiden ringde man upp internet via ett modem. Det var långsamt och dyrt. Därför, menade Birgersson och andra, behövdes bredband.

Han startade Bredbandsbolaget och satte fart på utbyggnaden. Tillsammans med hem-pc-reformen bidrog det att Sverige ett tag var både bredbandstätast och pc-tätast i världen.

Birgersson blev Bredbandsjesus med hela svenska folket.

Trots att han i början på 2000-talet till stor del försvann ur media, jobbade Jonas Birgersson vidare med bredband. Hans företag ViaEuropa och Labs2 driver idag över 125 nätverk som samarbetar med mer än 150 oberoende tjänsteleverantörer. Dessa leverantörer erbjuder sina tjänster genom öppna digitala marknadsplatser till användare i tio länder. De har även byggt nationella fiberprojekt runtom i världen, bland annat i Israel och i Österrike.

Redan 1999 skapade ViaEuropa världens första neutrala marknadsplats för bredband, i Hammarby Sjöstad, vilket gjorde det möjligt för varje boende att välja mellan olika tjänsteleverantörer. Detta har blivit en viktig faktor till att Sverige idag har det lägsta priset på internet.

Nu tänker han göra det igen

Den här historien är viktig, för Jonas Birgersson tänker använda allt det han lärt sig från internetrevolutionen, för att skapa en ny revolution. Denna gång inom energi.

När vi sitter där i det sommar-öde kontoret i Lund börjar han prata om energisamhället.

Vad är det, undrar jag?

“Det vi såg som nästa samhälle efter nätverkssamhället – det var energisamhället. Det här sa vid redan -95 till -97," säger Birgersson.

Idén är att bygga små elnät där man har lokal elproduktion, lagring i batterier och andra energilager och delning av energi mellan fastigheter inom nätet. Men även – och det här är avgörande – delning mellan näten. Med tusentals smånät ihopkopplade med varandra har du helt plötsligt ett nytt elnät som fungerar parallellt med det gamla.

Påminner detta om något? Ja, just det: Internet. Tusentals smånät ihopkopplade med varandra, där man delar på resurser som servrar och möjliggör ett fritt flöde av information.

Med en sådan struktur är det möjligt att erbjuda en låg, fast avgift för tillgång till internet. När Birgersson på 90-talet sa att du kommer kunna få allt internet du behöver för en låg, fast avgift, var det först få som trodde honom.

Nu säger han samma sak som energi:

“Precis som du började betala 200 kronor i månaden för internet, tror jag vi kommer komma till samma sak för el. För ett lågt, fast pris har du all el du behöver."

"Det här måste du göra!"

När vi gick på lunch sa jag till Jonas, att det här måste du göra! Jajoo, mumlade han, men hade nog redan bestämt sig för det.

Under hösten bestämde vi att göra gemensam sak i Projekt Energisamhället. Stiftelsen Warp Institute, som jag startat, tog på sig rollen att jobba med communitydelen och samla människor som vill bidra till att förverkliga detta. Birgersson och hans ViaEuropa skulle stå för den riktiga svåra, och inledningsvis mycket större delen, att praktiskt bygga prototyper och börja rulla ut konceptet i Sverige och världen.

Det har hänt mycket sedan dess:

• Två prototyper byggs nu i Lund.
• Ett samarbete har inletts med Lunds kommun.
• Vinnova har utlovat mångmiljonstöd.
• Manifest för Energisamhället har presenterats.
• Arbetet med en öppen standard – ett energiprotokoll – har påbörjats.
• Flertal debattartiklar och medieframträdanden.

I förra veckan föll dessutom en stor och viktig pusselbit på plats.

Återigen finns en parallell till 90-talet. 1999 skrev Bredbandsbolaget avtal med HSB, vilket innebar att 350 000 hushåll skulle erbjudas att få bredband.

25 år senare skriver ViaEuropa avtal med Sveriges Allmännytta om att ta fram ett koncept för energisamhället. Det kommer erbjudas till allmännyttans över 300 bostadsbolag som sammantaget har en miljon lägenheter.

Snöbollen är snart i rullning

Ett koncept med både finansiering och teknisk lösning (solceller på taken, batterier, etc) kan ge snabb effekt (höhö). Fastigheter är den bransch som gör av med mest el i Sverige. Då är det bra om en stor andel av den elen kan komma direkt från taken, mellanlagrade i batterierna i källaren. Enligt Energimyndigheten är potentialen för svenska tak cirka 50 TWh per år.

När konceptet är klart och några föregångare har testat det och visar upp både ekonomiska och miljömässiga fördelar kan det gå snabbt. Det är inte bara fastighetsbolag inom allmännyttan som kommer se fördelarna, utan såklart också privata fastighetsägare.

Utbyggnaden kan då ske parallellt och måste inte invänta tillstånd eller pengar från staten. Några stora stamnät behöver inte byggas ut.

Snöbollen har långsamt börjat rulla nu. Snart kan den börja få upp fart, och då kommer det gå undan.

Kan han göra det igen?

ViaEuropas kontor ligger i Gamla Elverket i Lund, som renoverades med internetpengar i början på 2000-talet. Bakom en övervintrad julstjärna på Jonas Birgerssons kontor, hänger en gammal skylt från Framfab.

Efter vår pratstund vandrar han iväg i det öde landskapet. Jag hoppar i bilen och kör hemåt. På vägen tänker jag på denne man. Han skrev in sig i historieböckerna som Sveriges främste härförare för internetrevolutionen. Få saker har varit så samhällsomvälvande och positiva som det. Det är inget dåligt livsverk. Men tänk om han lyckas starta ännu en revolution? Som ger oss ett överflöd av billig och ren energi.

Av det jag sett efter vår diskussion sedan sommaren 2022 så är det definitivt möjligt.

Mathias Sundin
Arge optimisten