Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra Premium Supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.

Sommaren 1966 gick Edson Arantes do Nascimento på gatorna i Åtvidaberg. Mer känd som Pelé, av många ansedd som den bästa fotbollsspelaren genom tiderna. Det brasilianska fotbollslandslaget hade sitt träningsläger där före fotbolls-VM i England.

Hur kom det sig att de spenderade tre veckor i pyttelilla Åtvidaberg?

Svaret ligger i Åtvidabergsföretaget Facit, som 1966 var nära sin topp. Bara några år efter Pelébesöket hade de 14 000 anställda i 140 länder. Att ta Brasiliens landslag dit var perfekt världsomspännande marknadsföring för deras största produkt: räknemaskiner.

Bara sex år senare kämpade företaget för sitt liv i det som blivit känt som Facit-krisen. En ny produkt hade gjort entré som sopade bort marknaden för Facits produkter: elektroniska miniräknare.

Med facit i hand

Många har sedan dess frågat sig hur Facit kunde missa denna omställning? Särskilt om man just heter Facit.

I decennier har människor förundrat sig över deras dumhet, men nyligen har forskare grävt i företagets dokument och avslöjat en mer komplicerad historia. Facit förstod att en stor förändring skulle komma, men de missade när den skulle komma.

En kort tag på 1950-talet fanns världens snabbaste superdator i Sverige. Den kallades BESK (så många ironiska namn!) Binary Electronic Sequence Calculator.

1956 rekryterade Facit de som byggde BESK och stärkte företagets image som ett banbrytande och teknikorienterat företag. De grundade Facit Electronics, försökte bli Skandinaviens IBM och började tillverka stordatorer. Men sålde bara elva stycken och gav snart upp. Projektet stärkte dock deras tro forskning och utveckling och 1962 skapade Facit en FoU-division.

Under resten av 1960-talet blev det allt tydligare för dem att elektroniska räknare var framtiden, men Facits vinst låg fortfarande i de mekaniska räknemaskinerna. De var också oeniga om när de elektroniska räknarna skulle få sitt stora genombrott.

Lurade av exponentiell tillväxt

Facit levde i en linjär värld. Framstegen för mekaniska räknemaskiner var långsam och evolutionär, inte exponentiell. Och problemet när man ska förstå exponentiell tillväxt är att den till en början också ser riktigt långsam ut. 1961 täckte den minsta elektroniska räknaren ett helt skrivbord och kostade 20 000 dollar. Vem kunde tro att den bara tio år senare skulle få rum i en ficka och kosta 98 ​​procent mindre? Facit lurades troligtvis av denna exponentiella tillväxt.

Innan pandemin brukade jag berätta historier om indiska kejsare, riskorn och schackbrädor för att förklara exponentiell tillväxt. Nu behöver jag bara nämna spridningen av ett virus och alla fattar direkt. Från en person till två, till fyra, åtta, 16, 32, 64, 128, 256 - 20 dubbleringar senare har du en miljon smittade. Och bara tio dubbleringar efter det har en miljard smittats.

Två lagar som kunde ha räddat Facit

Moores lag

Det skulle antagligen ha hjälpt om folk på Facit hade läst aprilnumret 1965 av tidningen Electronics. I den beskrev Gordon Moore vad som har blivit känt som Moores lag.

I artikeln visade han att antalet transistorer i en integrerad krets hade fördubblats varje år från 1959 till 1965. Från en till 65, utan att kostnaden per krets ökade. Han förutspådde också att dubblingstakten skulle fortsätta i minst tio år till. Det betydde 65 000 transistorer per krets 1975, menade Moore. Det faktiska antalet 1975 var 65 536.

Läs mer om Moores lag

🖥️ Gordon Moore förutsåg framtiden - och skapade den

Med Moores lag kan man förutse vad datorerna klarar av och därmed vara med och skapa framtiden.

Warp NewsMathias Sundin

Wrights lag

Denna tumregel säger att varje gång den totala produktionen av en produkt fördubblas sjunker kostnaden för att producera den med 20 procent. Den exakta procentandelen skiljer sig mellan olika produkter men ligger ofta väldigt nära 20 procent.

När den totala produktionen av elektroniska miniräknare gick från 1000 till 2000 blev kostnaden för miniräknare nummer 2000 20 procent mindre än för miniräknare 1000. Och miniräknare 4000 kostade 20 procent mindre än nummer 2000.

Läs mer om Wrights lag:

💡 Optimist’s Edge: Enligt MIT är denna modell det bästa verktyget för att förutsäga framtiden

9 av 10 har aldrig hört talas om modellen som enligt MIT förutspår tekniska framsteg bättre än någon annan. Här är den hemliga lagen.

Warp NewsMathias Sundin

Den exponentiella tillväxten gjorde de elektroniska räknemaskinerna bättre och billigare, vilket ledde till ökad försäljning och ökad produktion, vilket drev ner priset ännu mer, vilket ledde till ökad försäljning.

Plötsligt hade de förvandlats till billiga miniräknare.

Från toppen till botten på två år

Samma exponentiella tillväxt tog Facit från ett framgångsrikt globalt företag till ingenting. 1971 toppade de med 14 000 anställda, och 1973 slutade Facit de facto existera när det såldes till Electrolux.

I slutet av 1960-talet tillbringade företaget betydande tid på att ta reda på hur och när man skulle göra övergången. De ville behålla vinsten från de mekaniska räknemaskinerna så länge som möjligt. Vissa personer i organisationen sa att det stora skiftet skulle inträffa 1971 och 1972, vilket visade sig vara exakt rätt. Andra trodde att det skulle ta mycket längre tid. Så de väntade och följde noga utvecklingen.

Det går inte att vänta på framtiden

Detta var uppenbart fel beslut. När övergången kom fanns det inte tillräckligt med tid för Facit att ställa om. De borde förmodligen ha gått all-in i början av 1960-talet och använt sina vinster för att utveckla en elektronisk räknemaskin. Om det hade lyckats kunde Facit fortfarande funnits, möjligen som ett ännu större multinationellt företag. Och kanske skulle Messi ha gått på Åtvidabergs gator.

Lärdomen från Facit är denna:
Det är bättre att skapa framtiden än att vänta på framtiden.

Mathias Sundin

För fördjupning rekommenderas Tom Peterssons Fadern, sonen och det heliga företaget.