Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra Premium Supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.

Jag har flera gånger pratat med människor som återvänt från en studieresa till Kina och de är mycket imponerade - och oroliga. De berättar ofta något sånt här:

"Våra kinesiska värdar berättade att de hade studerat ett nytt grönt och effektivt sätt att bygga städer på i land X. Sedan åkte de hem och BOOM, nu har de byggt tio sådana städer. 15 miljoner människor bor i dem - på bara fyra år! Hur ska vi kunna tävla med det?!"

Om Kina bara kan ta en bra idé och beordra fram något tio gånger större, hur ska demokratiska länder kunna konkurrera med det?

Genom att se till att de demokratiska länderna kontinuerligt utvecklas och förblir den bästa platsen för nya idéer.

Innovation i sin kärna är idéer

Om du kokar ner innovation till sin kärna är det idéer. Du måste naturligtvis skapa något ur dessa idéer, men allt börjar med en idé. Och den idén bygger på miljontals andra idéer - kunskap. Om du stänger av dig från många av de andra idéerna kommer dina nya idéer inte att vara så bra, eller så många. (Jag har skrivit om detta tidigare, till exempel i Vår kollektiva intelligens visar varför framtiden är ljus.)

Det finns ett perfekt historiskt exempel på det: Kina.

"För tusen år sedan, när Europa ansågs vara så mycket av en bakvatten att mycket av det inte ens var värt att plundra, navigerade kineserna redan med nautisk kompass, läste trycka böcker och använde krut i krig ..."
- Johan Norberg, Öppen/Sluten

Öppna Kina versus stängda Kina

Under Song-dynastin (960-1297) var Kina en av de platser i världen som var mest öppen för nya idéer. Allt är relativt; detta var inte en demokrati, men i förhållande till andra länder var Kina öppet.

Song-dynastin förlorade mot mongolerna som behöll mycket av öppenheten, men när vi går in i Ming-dynastin sa de att nu räcker det. Inga fler nya idéer, tack, förutom ett sista högteknologiskt projekt: Den kinesiska muren (för att stänga ute.)

De förstörde sina egna fartyg, världens dittills största armada, stängde sina gränser och slog ner hårt mot den interna intellektuella debatten.

Det var först i början av 1980-talet när Deng Xiaoping började öppna Kina igen som vi fick se några riktiga framsteg. Hundratals miljoner människor har lämnat extrem fattigdom i Kina, och dagens kineser är rikare och friskare än någonsin.

Som mitt exempel ovan pekar på har man kopierat vissa idéer från andra länder och implementerat dem i Kina. Inget fel med det, tvärtom. Men naturligtvis finns det också verklig innovation i Kina. Flera imponerande företag och människor är ledande inom innovation, inte bara kopiering.

Men om så är fallet, hur kan vi konkurrera med ett land med 1,4 miljarder människor?

Delvis öppen räcker inte för banbrytande innovation

För att det inte räcker att vara delvis öppen. Tänk dig vilka framsteg Kina skulle ha gjort om det nu hade varit ett demokratiskt land. Om övergången från ett helt stängt samhälle under Mao till ett halvöppet land under Deng Xiaoping skapade allt vi ser i Kina nu, föreställ dig hur mycket mer av det vi skulle ha haft med ännu mer öppenhet.

Som Johan Norberg påpekar hatar den kinesiska diktaturen överraskningar. Varje överraskning kan leda till att de tappar makten. Därför kommer bara idéer som regeringen gillar att ha en framtid. Och i dessa fall är Kina ofta en mycket bra plats för affärer och innovationer.

Men verklig innovation, verklig disruption, verkliga framsteg är något som etablissemanget ofta är emot överallt i världen, inte bara i Kina. Och när etablissemanget kan tvinga dig att sluta kommer de revolutionära idéerna aldrig att födas. Eller så får de åtminstone aldrig växa upp.

Nästa internet kommer inte att födas i Kina, såvida det inte blir en demokrati

Internet kunde aldrig ha fötts i Kina. Så nästa internet, nästa revolution med samma genomslag som internet kommer att födas någon annanstans.

Därför måste vi se till att de demokratiska samhällen vi lever i är öppna för nya idéer. Det är rörigt och ibland väldigt irriterande, men det är framsteg.

Så länge världen fortsätter att bli mer demokratisk finns det bara ett sätt för Kina att bli den dominerande makten: Att bli en demokrati. Då kan Kina bli den starkaste kraften för mänskliga framsteg i hela världen.

Mathias Sundin