Det finns en utbredd brist på kunskap om våra snabba framsteg.

Professor Hans Rosling upptäckte detta när hans studenter vägrade att tro på honom när han visade dem statistik över hur snabbt fattigdomen minskade och läskunnigheten ökade. Detta var oväntat för att komma in på den utbildningen krävde högsta betyg och kursen var i global hälsa. Sådana studenter  borde ha kunskap om världens tillstånd.

Kan professorerna slå schimpanserna?

För att få en tydligare bild fick studenterna  genomgå "schimpanstestet." Han parade ihop fem par länder där ett land hade en dubbelt så hög barndödlighet som det andra och bad eleverna välja vilket land i varje par de trodde hade högst.

Du kan testa dig själv:

Sri Lanka eller Turkiet?
Polen eller Sydkorea?
Malaysia eller Ryssland?
Pakistan eller Vietnam?
Thailand eller Sydafrika?

Om du skulle skriva namnen på länderna på bananer och be schimpanser att välja, skulle de i genomsnitt få 2,5 rätt av 5 möjliga.

Studenterna fick i genomsnitt 1,8.

Rosling gav också testet till professorerna vid Karolinska. De som varje år bestämmer vem som ska få Nobelpriset i medicin. De fick 2,4. Nästan lika bra som schimpanserna, men bara nästan.

Rätt svar var Turkiet, Polen, Ryssland, Pakistan och Sydafrika. De hade minst två gånger barndödligheten än Sri Lanka, Sydkorea, Malaysia, Vietnam och Thailand.

Hade du ett bättre resultat än aporna? Om du i genomsnitt har ett sämre resultat än att bara gissa - sämre än slumpen - betyder det att du har en skev bild av världen. Den kunskap du har om världen är så dålig att du inte gissar utan svarar fel.

Studenterna och professorernas okunnighet ledde till att Rosling grundade Gapminder Foundation.

Hur klarar sig andra människor mot schimpanserna?

Gapminder har testat befolkningar i flera länder. Tolv frågor med tre alternativ för varje fråga. En genomsnittlig schimpans skulle få fyra av tolv rätt.

I testet 2017 hade bara tio procent bättre resultat än aporna.

• 90 procent skulle ha fått bättre resultat om de inte ens hade läst frågorna och bara gissat.
• Så många som 15 procent hade fel på alla tolv frågor.
• Noll procent hade alla rätt svar.
• Chimpanserna förlorade inte i någon av de 12 frågorna.
• Av de tre alternativen var det mest negativa svaret oftast det vanligaste.
• När det gäller frågan om extrem fattigdom tror de flesta att den har fördubblats under de senaste tjugo åren när den faktiskt har minskat dramatiskt.

Om man inte håller reda på vilka fantastiska framsteg mänskligheten har gjort under de senaste decennierna och istället tror att saker och ting blir värre, är det naturligtvis ganska naturligt att vara pessimistisk om framtiden.

Hans Rosling dog tragiskt i cancer 2017, bara 68 år gammal, men han lämnade efter sig en rik flora av fantastiska TED-talks, roliga intervjuer, boken Factfulness, Gapminder Foundation som Ola och Anna fortsätter att driva och ett antal människor inspirerades av honom. En av dessa arvingar är Max Roser. Han driver Our World In Data, som är full av statistik över världens tillstånd.

I rika länder är pessimister i majoritet

I ett inlägg, Wrong About the World, visar han att mer än hälften av de tillfrågade tror att världen som helhet kommer att bli sämre eller oförändrad under de kommande 15 åren. Utvecklade länder har vanligtvis den största gruppen pessimister. Endast några få procent tror att framtiden blir bättre. Japan ligger längst ner, nära följt av Frankrike, Belgien och Italien.

Det är i länder med en lägre levnadsstandard där du kan hitta optimisterna. Indonesien, Kina, Senegal, Indien, Nigeria och Kenya är överst. 68 procent av kenyanerna tror att världen kommer att bli bättre de kommande 15 åren, jämfört med 10 procent av japanerna.

Fakta kommer att göra dig mer optimistisk

Det finns ett tydligt samband mellan kunskap om fakta och optimism. Ju mer du vet om tillståndet i världen och dess framsteg, desto mer positiv kommer din syn på framtiden att vara. Ju mindre kunskap du har, desto mer negativ syn på framtiden.

I samma undersökning som ovan, där människor frågades om deras syn på utveckling under de kommande 15 åren, mättes också deras kunskap om världen. De som hade noll korrekta svar om tillståndet i världen var de största pessimisterna. Endast 17 procent av den gruppen trodde att världen skulle bli bättre, jämfört med 62 procent av gruppen som hade det högsta antalet korrekta svar.

Det är logiskt. Om du tror att världen blir värre och du kanske är övertygad om att det har varit så länge, varför skulle den plötsligt bli så mycket bättre under de kommande 15 åren? Och om du ser vilka stora framsteg som har gjorts under en lång tid, men särskilt de senaste decennierna, är det rimligt att anta att detta kan fortsätta.

Faktabaserad optimism

Därför är det så viktigt att sprida faktabaserade optimistiska nyheter. Människor har fått den skeva verklighetsuppfattningen för att det i allmänhet är för stort fokus på problem och eländesbeskrivningar. Man ska inte ignorera problem eller försöka sätta en positiv spinn på dem, men inte heller ignorera framgångar och försöka sätta en negativ spinn på goda nyheter.

Faktabaserad optimism måste finnas överallt. I nyheterna men också i filmer, böcker, tv-serier, politisk debatt och när vi pratar med våra familjer runt köksbordet.

Här läser du del två i denna serie i tre delar: Varför är människor så pessimistiska till framtiden? I del två handlar det om media.