”Hur kan du vara optimist, följer du inte nyheterna?” frågar folk mig ibland.
"Nej, det är därför jag är optimist," svarar jag halvt på skämt, halvt på allvar.

Jag har stor respekt för journalistik. Jag är till och med gift med en journalist. Bra journalistik är en av de finaste, mest intressanta och viktigaste saker vi har i samhället. Bob Woodward och Carl Bernsteins exponering av Watergate-skandalen är kronjuvelen som visar vikten av journalistik i samhället. För att inte tala om alla journalister som riskerar och förlorar sina liv runt om i världen när de rapporterar om korruption, krigsherrar, förtryck och brottslighet.

Med det sagt finns det mycket inom journalistik som kan och måste förbättras.

Man bet hund

Ingen startar en extra nyhetssändning för att säga att allt går bra. Naturligtvis är detta förståeligt, men samtidigt kan medias fokus på negativa händelser ge oss en sned bild av verkligheten. Inte för att nyheterna i sig är fel eller falska, utan för att balansen mellan negativa och positiva händelser är fel.

I Steven Pinkers bok Upplysning nu! går han igenom världens tillstånd. Nästan alla de 70 graferna i boken pekar i rätt riktning. Men inte den för media och nyheter. Kalev Leetaru har gjort en dataanalys som bedömer tonen i en artikel eller nyhetsartikel.

Han gjorde denna analys på nyheter i 130 länder under fyrtio år. Under de fyra decennierna, när mänskligheten gjorde sina största framsteg någonsin, blev nyheterna mer och mer negativa. Världen blev fredligare, mindre våldsam, rikare och friskare än någonsin. Men om du baserade din världsbild på nyheterna, skulle du tro att det motsatta var sant.

Nyheter om klimatförändringar är obalanserade

Ett exempel på detta är klimatförändringar. Ämnet förtjänar mycket uppmärksamhet och de faror det medför borde belysas i media. IPCC:s rapporter bör tas på allvar och det är önskvärt att medieuppmärksamheten kring den är stor.

Självklart kommer mycket av den rapporteringen att vara negativ, eftersom klimatförändringar är ett stort problem. Men lösningarna och allt positivt som görs bör också få stor uppmärksamhet.

För ett par år sedan kom nyheten om att upp till en miljon arter riskerar att utrotas, baserat på en rapport från IPBES, som är knutna till FN. En viktig orsak till detta är klimatförändringar. Rapporten fick mycket medieuppmärksamhet över hela världen, ofta med den mest negativa rubriken och vinkeln möjligt. Rapporten säger visserligen att en miljon arter kan försvinna, men det är inte det mest troliga scenariot.  

Således fokuserade medierapporteringen inte på det mest troliga scenariot, utan det mest negativa. Dessutom var kritiska frågor ofta frånvarande och forskare med en annan uppfattning fick liten eller ingen uppmärksamhet.

Cirka en månad efter varningen från IPBES dök en annan rapport upp. Det var också kopplat till FN och kom från FN: s främste vetenskapliga rådgivare i Trillion Tree Campaign. Thomas Crowther är professor i global ekosystem vid Swiss Federal Institute of Technology i Zürich. Hans arbete syftar till att skapa en holistisk förståelse av ekologiska system i global skala som reglerar jordens klimat.

Man kan säga att professor Crowther är besatt av träd. Eller rättare sagt, antalet träd och deras påverkan på klimatet. Det första man frågar då är hur många träd det finns på jorden. Crowther har räknat dem och 2015 publicerade han studien i Nature. Det finns drygt tre biljoner, 3 000 miljarder träd på planeten.

Nästa steg var att ta reda på hur många träd som kan planteras och dess påverkan på koldioxid i atmosfären, eftersom träd som växer binder CO2. Genom att använda satellitdata och maskininlärning har världens jordmåner analyserats utifrån om träd kan odlas där och vilken typ av träd som passar bäst. Resultatet publicerades i en annan prestigefylld vetenskaplig tidskrift, Science. Där visar forskarna hur en massiv trädplantering kan fånga upp till två tredjedelar av alla människors orsakade koldioxidutsläpp till en låg kostnad.

"Detta är väldigt större än den näst bästa lösningen, och detta är den överlägset billigaste," kommenterade Thomas Crowther.

Man skulle kunna tro att media, som rapporterar så mycket om klimatförändringar, borde ge sådana optimistiska nyheter mycket exponering. Speciellt med tanke på all uppmärksamhet som IPBES-rapporten gav en månad tidigare.

Warp News studerade resultatet i svenska medier, som vanligtvis är mycket intresserade av klimatfrågor. Rapporten om trädplantering fick bara en tiondel av utrymmet som rapporten om arters utrotning, och ofta med en negativ vinkel och kritiska frågor i artikeln. Jämför rubrikerna från TT:

• "FNs rapport: En miljon arter riskerar utrotning"
• "Lösning av klimatförändringar möts med skepsis"

Naturligtvis är kritiska åsikter välkomna, men borde de inte i så fall finnas med i båda fallen?

Detta är ett utmärkt exempel på den negativa balansen som vi såg i studien av tonen i nyhetsmedier.

Obalanserade nyhetsmedier ger människor en förvrängd syn på världen

Felet ligger inte att rapportera negativa nyheter, utan i balansen. Varför ska en negativ nyhet få tio gånger mer uppmärksamhet än en positiv nyhet?

Som vi såg i föregående artikel om varför människor är så pessimistiska om framtiden, är fakta viktiga.

”Det finns ett tydligt samband mellan kunskapen om fakta och optimism. Ju mer du vet om tillståndet i världen och dess framsteg, desto mer positiv kommer din syn på framtiden att vara. Ju mindre kunskap du har, desto mer negativ syn på framtiden."

Nyheter påverkar människor. Negativa nyheter bidrar till att människor har fel fakta om världen och det påverkar deras tankesätt.

Det är det främsta skälet till att vi har grundat Warp News och delar faktabaserade optimistiska nyheter. Det hjälper till att balansera människors nyhetsflöden och ge människor en mer faktiskt korrekt syn på världen.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News

🙈 Varför är människor så pessimistiska till framtiden? Del 1

En majoritet i världens rika länder är pessimistiska till framtiden. En anledning är att de har sämre koll på världens utveckling än ett gäng schimpanser.

Warp NewsMathias Sundin