Att flyga från New York till Hongkong är en riktig seg långflygning som tar 15-20 timmar och med garanterat ont i nacken och rejält stela ben som resultat.

Så vad sägs om att ha det lite bekvämare med en personlig assistent som hjälper dig på flygplatsen, en egen säng, limousine till och från flygplatserna och mat från en meny med en Michelin-stjärna? Det kan bli ditt för knappt en halv miljon kronor hos Lufthansa.

Om du tillhör den lite snålare typen kan du istället åka med Cathay Pacific för bara en kvarts mille. Då får du ingen egen säng, men en rejält fällbar stol och ett eget litet bås där du kan dricka gratis champagne och tugga i dig rysk kaviar.

Vad skulle du säga om jag istället erbjöd dig en resa New York-Hongkong på under en timme, du får uppleva nollgravitation i 40 minuter och faktiskt skulle få kalla dig astronaut efteråt? Ditt för endast 200 000 kronor.

Det kan låta som science fiction, men kan bli verklighet under 2020-talet.

Science fiction nu, science fact snart

En tvåstegsraket av den sort som utvecklas av SpaceX och Blue Origin är vad som behövs. Första steget tar hela farkosten till en hastighet på fyra kilometer per sekund, kopplar loss, återvänder och landar. Andra steget fortsätter accelerationen upp till nödvändiga 9,5 km/s.

Utan bränsle väger raketen inklusive kabin för passagerarna 140 ton och det kommer gå åt cirka 2100 ton bränsle. Vid ett pris på 1200 kronor per ton blir bränslenotan 2,5 miljoner kronor.

Om 200 passagerare betalar 200 000 kronor var blir det en intäkt på 40 miljoner kronor för varje resa.

Om det finns folk som betalar mer än så för att åka lyxiga flygplan idag så lär det finns gott om hugade resenärer för dessa raketresor.

Flera hundra personer har redan förskottsbetalat 2,5 miljoner kronor för att få vara i rymden fyra-fem minuter på Virgin Galactics flygningar.

Rätt sorts lyxkonsumtion

200 000 kronor för en enda resa är såklart mer än vad de flesta är villiga eller har möjlighet att betala. Men denna lyxkonsumtion (som ju med hästlängder slår att köpa en svindyr handväska eller en Rolls Royce) kommer göra framtida rymdresor billigare för alla. Precis som när yuppies på Wall Street på 80-talet köpte enormt dyra - och stora - mobiltelefoner och därmed hjälpte till att sänka priset på kommande modeller.

När priset börjar sjunka och närma sig nivåer runt 200 000 kronor per biljett kommer det innebära att många aktörer ger sig in på marknaden.

Byggandet av raketer kommer inte vara enkelt, precis som det inte är enkelt att bygga ett flygplan idag, men standardiseringar uppstår, kunskap sprids och kostnaderna sjunker. Vissa företag specialiserar sig på delar av raketen och gör dessa bättre och billigare.

Utvecklingen är redan igång

Det är ett stort hopp mellan dagens raketuppskjutningar för flera hundra miljoner kronor och en passagerarraket som rymmer 200 personer. Hur ska den förändringen gå till?

Den är faktiskt redan igång. Det avgörande steget togs 2015 när SpaceX landade en Falcon 9 och 2017 när de återanvände en. Återanvändbarhet är såklart den allra viktigaste faktorn i att göra uppskjutningar billigare.

Steg två är att bygga en rymdfarkost som kan ta fler än en handfull passagerare. Återigen är SpaceX i ledningen.

2016 var Elon Musk på den stora rymdkonferensen IAC i Mexico. (Jag var där, yay!) Där presenterade han planerna för att ta mänskligheten till Mars. Då kallades raketen BFR (Big Fucking Rocket), men heter nu istället Starship. Den utvecklas för fullt på SpaceX bas i Texas.

Starship ska ta människor till Mars, men går också att använda för att resa på jorden. Vilket var vad Musk nämnde när han ett år senare presenterade en utvecklad Marsplan.

"If you build a ship that is capable of going to Mars, what if you take that spaceship and flew it from one place on Earth to another? So, we did that."

Föreställ dig att Starship är en fungerande raket och SpaceX erbjuder möjligheten att köpa biljetter för att flyga mellan två platser på jorden för tio miljoner kronor per biljett. Min gissning är att det inte blir något problem att fylla ett stort antal flygningar med 100 personer åt gången (t.o.m. kanske fler passagerare).

Tio sådana flygningar på ett år är  tio miljarder i intäkter. 2019 sålde SpaceX launcher för troligen mellan 20 och 30 miljarder kronor. Det skulle således kunna bli ett substantiellt tillskott i kassan.

Du kommer inte behöva vara miljonär för att kunna åka

Kul för dem med några miljoner dollar på bankkontot, men vi andra då? Dessa lyxresor kommer sänka priset för oss också. 200 000 kronor per resa är inte bottennivån. Den ligger snarare runt 20 000 kronor.

Bränslekostnaden vid en launch till omloppsbana är bara 100 kronor per kilo. Övriga kostnader borde gå att pressa ner till ytterligare 100 kronor, för en sammanlagd kostnad av 200 kronor per kilo, menar Robert Zubrin i boken The Case for Space.

Skulle du åka till rymden en halvtimme för 20 000 kronor? Jag skulle det garanterat. För det vore inte bara en rolig upplevelse för mig, det skulle också bidra till vår framtid i rymden. Det största hindret att nå ut i rymden har varit de enorma kostnaderna. Sjunker dessa kommer månen, Mars, rymdstationer och mycket annat bli tillgängligt för enormt många fler. Åka raket på jorden kommer bidra till det.

Ännu har bara 566 personer varit i rymden (eller 575 om man räknar med en lägre gräns för rymden.)

Det är ett antal som kommer öka dramatiskt under detta årtionde.

Om du inte redan gjort det, kolla in Warp Space Program.