99 procent av alla bananer vi äter idag är av en sort som heter Cavendish och nu riskerar den att utrotas helt. Boven i dramat är en svampsjukdom, TR4 eller Panamasjukan; som dödar bananplantor och som det inte finns några bekämpningsmedel emot.

Men nu finns det hopp om att kunna rädda Cavendish-bananerna. Det är ett forskarlag från Queensland University of Technology, QUT, som använder genverktyget Crispr för att få fram en variant av Cavendish-bananen som är resistent mot TR4.

Det forskarna gör är att slå på en gen i Cavendish-bananerna som normalt inte är aktiv, men som om den aktiveras skyddar mot TR4. Metoden har redan testats i försök och de gick så bra att livsmedelsjätten Del Monte nu har gått in med pengar så att forskarna ska kunna kommersialisera metoden.

Det gör att vi har en bra chans att även i framtiden kunna njuta av en Cavendish-banan och det ger också bananodlarna tid att åtgärda det stora problemet. Det problemet är monokultur, att nästan alla bananer är av en enda sort. Nu håller odlarna på att hitta fler varianter, men det tar tid att förädla fram sorter som är både goda och kommersiellt gångbara. Den tiden kan odlarna nu få med hjälp av Crispr.

Att en banasort helt slås ut av en TR-infektion är inget nytt. Före 1950 var den dominerande banansorten inte Cavendish utan Gros Michel. En sort som enligt en del var mer smakrik än Cavendish och som också klarade stötar bättre. Men under 1950-talet drabbades Gros Michel-odlingarna av en tidigare variant av Panamasjukan som helt slog ut Gros Michel-bananen.

Då kunde odlarna relativt enkelt gå över till Cavendish, men idag finns inget omedelbart alternativ till Cavendish. Sjukdomen har redan upptäckts i flera odlingsområden runt om världen. Däribland i Sydamerika som står för 85 procent av exporten av bananer.

Om ätbara bananer skulle försvinna helt vore det trist för den rika delen av världen, men en katastrof för delar av den fattiga världen.

– Bananer är en basföda i många länder runt om i världen så den här sjukdomen kan bli en humanitär angelägenhet, säger professor James Dale, som är en av forskarna bakom metoden.

Så Crispr kan i det här fallet inte bara bevara vårt eftermiddagssnack eller efterrättsingrediens utan även rädda miljoner människor från hunger.