đ VĂ€xter kan odlas i jord frĂ„n mĂ„nen
Kan vi odla pÄ mÄnen? En frÄga som kan komma att spela stor roll för mÀnniskans framtid, dÄ vi blir alltmer aktiva i vÄr utomjordliga aktivitet. För första gÄngen har vi fÄtt ett svar pÄ frÄgan, dÄ forskare lyckats odla vÀxter i jordprov som tagits frÄn mÄnen.
Dela artikeln
Det har gĂ„tt ett halvt sekel sedan mĂ€nniskor senast satte foten pĂ„ mĂ„nen. ĂndĂ„ fortsĂ€tter Apollo-resorna att möjliggöra vetenskaplig forskning. Forskare har nu lyckats odla grödor i jord frĂ„n mĂ„nen.
I ett paper som publicerades den 12 maj, beskriver forskare frÄn University of Florida experiment dÀr de framgÄngsrikt odlade Arabidopsis Thaliana, eller backtrav, i mÄnjord. VÀxten Àr, pÄ grund av sin ringa storlek och lÀttskötthet, vÀrldens mest undersökta vÀxt.
Har mÄnjord god jordmÄn?
Studien visar att jorden frÄn mÄnen, Àven kallat mÄnregolit, Àr tillrÀckligt bra för att vÀxter ska överleva. Plantorna odlades i sÄ lite som ett gram regolit, som mÄnjorden kallas, och jÀmfördes sedan med en kontrollgrupp som odlats i vanlig jord.
Till forskarnas stora förvĂ„ning sĂ„ blev det skott pĂ„ nĂ€stan alla plantor. Efter ett tag mĂ€rktes dock skillnader mellan plantorna i mĂ„njorden och kontrollgruppen, dĂ„ plantorna i mĂ„njorden var mindre, vĂ€xte lĂ„ngsammare, och varierade mer i storlek â alla tecken pĂ„ att de kĂ€mpade med den kemiska och strukturella uppbyggnaden av jorden.
Senare RNA-analys visade att vÀxterna var pÄverkade och vÀxte pÄ ett sÀtt som liknar vÀxter som vÀxer i tuffa miljöer, till exempel nÀr jorden innehÄller för mycket salt eller Àr förorenad.
- PÄ ett genetiskt plan, tog plantorna fram verktyg som vanligtvis anvÀnds för att hantera stressfaktorer, sÄsom salt, metaller och oxidativ stress. SÄ vi kan antyda att plantorna uppfattar mÄnjorden som stressfull, sÀger Anna-Lisa Paul, en av medförfattarna till studien.
Jordens mognad spelar roll
Det upptĂ€cktes ocksĂ„ att det Ă€r en skillad pĂ„ jordens mognad, dĂ€r mogen jord - som har utsatts för mer kosmisk vind - gjorde det markant svĂ„rare för plantorna att vĂ€xa, till följd av att de kosmiska vindarna förĂ€ndrar jordens komposition. Ăven sjĂ€lva odlandet av plantor kan med tiden göra en skillnad jordens komposition - och möjligtvis göra den mer gynnsamt för liv.
- MÄnen Àr en vÀldigt, vÀldigt torr plats. Hur kommer mineraler i mÄnjorden att reagera pÄ att ha en planta som vÀxer i den, med tillkommande vatten och nÀringsÀmnen? Kommer adderandet av vatten att göra mineralogin mer vÀlkomnande för vÀxter? tillÀgger Stephen Elardo, som ocksÄ medverkade i studien.
Ytterligare studier kommer att göras för att bygga vidare pÄ bland annat dessa frÄgor. Men för tillfÀllet nöjer sig forskarna med att fira att man tagit det första steget mot att plantera vÀxter pÄ mÄnen.
Försörja en mÄnkoloni
För att försörja en mÄnkoloni med mat skulle det vara fördelaktigt om maten kunde odlas pÄ plats istÀllet för att fraktas dit frÄn jorden.
â Denna forskning Ă€r avgörande för NASA:s lĂ„ngsiktiga mĂ€nskliga utforskningsmĂ„l eftersom vi kommer att behöva anvĂ€nda resurser som finns pĂ„ mĂ„nen och Mars för att utveckla matkĂ€llor för framtida astronauter som lever och verkar i rymden, sa NASA-administratör Bill Nelson i en NASA-artikel.
Detta banar vÀg för vidare forskning, till exempel hur regolit skulle kunna göras mer lÀmpad för vÀxtodling och om vissa regioner pÄ mÄnen Àr mer lÀmpliga för odling Àn andra. Dessa resultat och de frÄn vidare forskning Àr inte bara anvÀndbara för rymdresor.
â Denna grundlĂ€ggande vĂ€xttillvĂ€xtforskning Ă€r ocksĂ„ ett nyckelexempel pĂ„ hur NASA arbetar för att lĂ„sa upp jordbruksinnovationer som kan hjĂ€lpa oss att förstĂ„ hur vĂ€xter kan övervinna anstrĂ€ngande förhĂ„llanden i omrĂ„den med brist pĂ„ mat hĂ€r pĂ„ jorden, förtydligade Nelson.
Mathias Sundin
