Odlad fisk kan ge oss miljövänlig fisk på tallrikarna, men fodret är ett problem. Ofta består fodret av vildfångad fisk som många gånger även är uppblandad med soja. Sojan kan i sin tur komma från odlingar där regnskog huggits ner för att ge plats för odlingen.

Det hoppas nu forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Axfoundation kunna ändra på. Deras idé är att använda insektslarver för att producera foder. Insekterna ska i sin tur äta grönsaksavfall och brödrester.

– Det är ett enormt resursslöseri att låta odlad fisk äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matavfallet kan i stället användas till att föda upp insekter, en utmärkt föda för fisk. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation, i ett pressmeddelande.

Insekterna utgör ett fullgott foder för fiskarna och kräver mycket mindre resurser än foder som bygger på fiske och långa transporter av soja.

– Vi måste hitta alternativa foderkällor och det är där insekterna kommer in. Det är ett djurprotein, vilket betyder att aminosyrasammansättningen är bättre än för vegetabiliska proteinkällor. Och det mest fantastiska med larverna är att de kan födas upp på avfall, så det blir ett cirkulärt slutet system. Man behöver alltså inte tillföra särskilt mycket ny näring, utan kan på ett effektivt sätt återanvända den näring som finns. Därför är insekterna väldigt bra i foderproduktion, förklarar Cecilia Lalander, forskare vid SLU.

Fodret har redan använts för att föda upp regnbågslax som sålts till en del butiker och restauranger. Forskarna hoppas att insektsfoder nu ska bli mer regel än undantag på fiskodlingar.

– Det är fullt möjligt att vända livsmedelsindustrins avfall från kostnad till resurs och i stor skala odla sjömat som samtidigt minskar övergödningen. Det här projektet visar foderindustrin att det går att göra ett kretsloppsfoder med ekonomisk bas och det är en nödvändighet för att industrin ska våga ta nästa steg, säger Anders Kiessling, professor vid SLU.

Bild: Axfoundation och SLU