Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ„• Matbristen Ă€r en myt – hĂ€r Ă€r tekniken som mĂ€ttar framtidens magar

đŸ„• Matbristen Ă€r en myt – hĂ€r Ă€r tekniken som mĂ€ttar framtidens magar

Mat gjord av luft? VÀxande mÀngder biologiska data och möjligheten att jobba med celler pÄ nya sÀtt gör att vi nu kan skapa livsmedel med metoder som var rena fantasier för nÄgra Är sedan. SÄ hÀr fungerar det.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

Dela artikeln

Den mesta intima relation du nÄgonsin kommer att ha Àr med din mat. Du stoppar in den i din kropp varje dag och den förvandlas, bokstavligen, till dig. Den hÀr relationen Àr djupt kÀnslomÀssig. Vi firar genom att Àta och Àter nÀr vi Àr ledsna. SÄ mÄnga av vÄra starkaste minnen Àr ocksÄ kopplade mot mat och smaker.

Det innebÀr att vi ocksÄ definierar oss sjÀlva genom vad vi Àter och gör att produktion och utveckling av livsmedel Àr en frÄga som inte bara Àr livsviktig. Den berör oss pÄ ett djupare plan Àn mycket annan utveckling.

Men dagens jordbruk och konsumtion av livsmedel Àr inte hÄllbar menar Lauri Reuter, senior specialist inom disruptiva tekniker pÄ finska VTT och tillhörande fakulteten pÄ Singularity University Nordic. Han arbetar istÀllet med att ta fram helt nya metoder för livsmedelsproduktion.

– Idag anvĂ€nds ungefĂ€r 40 procent av jordens landmassa till jordbruk och vi kan redan se att klimatförĂ€ndringarna har en negativ pĂ„verkan pĂ„ mĂ„nga av de omrĂ„den dĂ€r det idag odlas. Den hĂ€r metoden Ă€r inte hĂ„llbar givet en vĂ€xande befolkning, sĂ€ger Lauri Reuter under sin förelĂ€sning pĂ„ SingularityU Nordic Summit i Stockholm.

Vad kommer frÄn en bondgÄrd och vad kommer frÄn ett lab? Klarar du Turing-testet för mat?

Blickar vi in i framtiden behöver vi odla 70 procent mer mat, menar han. Det stÀmmer överens med FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, som pekar pÄ samma siffra. Men jordbruksarealen behöver bara öka med sju procent, eller 70 miljoner hektar, enligt FAO. Det hÀr krÀver naturligtvis stora förÀndringar. Vi behöver öka effektiviteten dramatiskt, vilket Àr fullt möjligt, och dessutom sluta slösa bort en tredjedel av all mat. För sÄ mycket mat Àr det som kastas idag.

Det Àr inte första gÄngen vi stÄr inför en stor omstÀllning inom livsmedelsproduktionen. Mellan 1960 och 1990 fördubblades nÀstan jordens befolkning. Men samtidigt minskade svÀlten, vi Ät mer per person och matpriserna sjönk samtidigt som jordbruksarealen bara ökade med elva procent.

Lauri Reuter pÄ SingularityU Nordic Summit. Foto: Magnus Aschan

LED-ljus grund för framtidens odlingar

Nyckeln Àr att frikoppla matproduktionen frÄn ekosystemet. PÄ sÄ sÀtt kan vi producera livsmedel pÄ ett hÄllbart sÀtt, som minskar utslÀpp, anvÀndningen av bekÀmpningsmedel och gynnar den biologiska mÄngfalden. Visste du till exempel att 70 procent av alla jordens fÄglar, mÀtt i biomassa, Àr kycklingar?

– Ett sĂ€tt att göra detta pĂ„ Ă€r att odla i kontrollerade miljöer och den hĂ€r möjligheten har ökat dramatiskt tack vare LED-belysning. Nu kan vi odla inomhus, nĂ€stan var som helst, och kontrollera ljus, vatten och nĂ€ringsĂ€mnen men ocksĂ„ göra det möjligt att helt undvika bekĂ€mpningsmedel av olika slag.

LED-ljuset har inneburit en revolution. Det billiga och effektiva ljuset gör det bland annat möjligt att odla pÄ helt nya sÀtt.

Ett exempel Àr grödor som inom kort kommer att odlas vertikalt pÄ Dubais internationella flygplats. Livsmedel kan skördas sÄ att de Àr purfÀrska innan de konsumeras av hungriga resenÀrer och de behöver inte transporteras lÄnga strÀckor.

– Dessutom gör den hĂ€r tekniken det möjligt att odla upp och bevara grödor som Ă€r sĂ€llsynta i naturen, som Ă„kerbĂ€r.

Cell-sylt som smakar utsökt

Men det verkligt stora steget mot att separera livsmedelsproduktion frÄn ekosystem Àr att odla pÄ celler. Celler Àr levande fabriker, menar Lauri Reuter. De anvÀnder sin DNA-kod för att producera molekyler som bland annat skapar smak.

– Vi har till exempel gjort cell-sylt helt utan nĂ„gon planta. Vi gav celler mineraler och socker och skapade sylten helt och hĂ„llet i ett lab. Normalt sett ska en forskare inte smaka pĂ„ sina prover, men den hĂ€r gĂ„ngen lyckades jag prova nĂ€r ingen annan sĂ„g pĂ„. Den smakade utsökt!

PÄ samma sÀtt har det redan skapats choklad och Àgg med hjÀlp av celler. Cellbaserat kött Àr pÄ gÄng ut pÄ marknaden frÄn företag som Mosameat, Memphis Meats och Supermeat. Investeringarna i de hÀr bolagen Àr enorma.

Mosameat Àr ett av flera företag som gör kött utan djur. IstÀllet Àr det odlat i ett lab.

– Egentligen Ă€r det inte sĂ„ kontroversiellt som det lĂ„ter. Vi gör precis det hĂ€r idag nĂ€r vi tar fram insulin, en metod som alltsĂ„ redan rĂ€ddar miljontals mĂ€nniskors liv.

Det som nu driver pÄ den hÀr utvecklingen i ett accelererande tempo Àr tillgÄngen till biologiska data, en tillgÄng som exploderar. Trots strikta, och enligt Lauri Reuter hÀmmande, regler inom EU Àr Àven den sÄ kallade gensaxen CRISPR/Cas9 nÄgot som gör att utvecklingen gÄr enormt fort just nu.

– Vi kan nu designa liv. Och inte bara det, vi kan skapa en maskin som kan skapa liv.

De livsmedel vi har idag Àr inte pÄ nÄgot sÀtt perfekta. Syftet med en kyckling Àr inte att skapa den perfekta omeletten, men nu kan vi skapa den med hjÀlp av celler. Omeletten alltsÄ.

– Vi mĂ„ste vara medvetna om att det hĂ€r med modifiering av livsmedel inte heller Ă€r nĂ„got nytt. Det har bara tagit betydligt lĂ€ngre tid tidigare. De första orangea morötterna dök faktiskt upp i NederlĂ€nderna och “skapades” dĂ€r. Ursprungligen var moroten lila och jĂ€tteliten.

Och tekniken finns som sagt redan idag i vÄra livsmedel. Veganska Impossible Burger, den mest vÀlkÀnda hamburgaren som inte innehÄller kött men "blöder" tack vare vÀxtbaserat leghemoglobin, sÀljs nu i över 3000 restauranger i USA. En annan vÀxtbaserad variant, som finns att köpa i Sverige, Àr Beyond Burger. Det hÀr Àr som ett slags Turing-test för mat, menar Lauri Reuter, som den cellbaserade maten redan fÄtt godkÀnt pÄ. Folk mÀrker helt enkelt ingen skillnad.

– Om all mat passerar det hĂ€r Turing-testet spelar det ingen roll hur den Ă€r tillverkad. Allt Ă€r ju atomer.

Mat gjord av luft

Om vi drar detta faktum till sin spets Àr det alltsÄ fullt möjligt att fÄ mat frÄn luften. Det hÀr Àr precis det som finska projektet Neo-Carbon Food gör. De har skapat en process dÀr de kan skapa koldioxidneutrala mat som drivs av förnyelsebar el.

RÄmaterialen som anvÀnds Àr enbart vatten och koldioxid som fÄngas direkt frÄn den omgivande luften. Tekniken gör, enligt dem sjÀlva, det möjligt att producera mat helt utan bekÀmpningsmedel eller odlingsmark.

Solar Foods tar idéen vidare och menar att 100 kilo protein ska skapas till slutet av 2020 med hjÀlp av vanlig luft och elektricitet som huvudingredienser.

Finska Solar Foods producerar en helt ny sorts nÀringsrikt protein genom att anvÀnda enbart luft och elektricitet.

– Framtidens jordbruk ser mer ut som bryggerier och det Ă€r inte alls lĂ€skigt. Den hĂ€r förĂ€ndringen Ă€r oundviklig och nödvĂ€ndig. Den gör att vi kan odla mat till mĂ„nga fler och pĂ„ stĂ€llen dĂ€r den inte alls odlas nu, som helt vertikalt, och Ă€ndĂ„ ha en grön planet.

Frikopplar vi mat frÄn ekosystemet behöver vi heller inte jorden lÀngre, menar Lauri Reuter. I rymden kan vi skapa helt cirkulÀra ekosystem. Det Àr precis detta Solar Foods Àgnar sig Ät. Bolaget har blivit utvalt till Business Incubation Programme of the European Space Agency (ESA) med mÄlet att skapa ett system för produktion av protein nÀr fÀrden bÀr av mot Mars.

Utvecklingen inom det hÀr omrÄdet gÄr oerhört fort just nu. Med hjÀlp av biologiska data och möjligheter att jobba med celler pÄ nya sÀtt kan vi nu skapa livsmedel med metoder som var rena fantasier för nÄgra Är sedan.

Matbristen Àr en myt. Det finns lite som talar för att den hÀr utvecklingen skulle stanna av eller helt försvinna. Att vÄr produktion av livsmedel skulle se likadan ut dÄ som nu, och vara lika ineffektiv, Àr sannolikt rena fantasier.

SÄ vad stÄr i vÀgen?

Lauri Reuter menar att regelverken mÄste bli rimliga, i synnerhet inom EU. Idag har bÄde Kina och USA helt andra möjligheter att utveckla de hÀr metoderna. Det mÄste ocksÄ tas fram bra produkter, som bÄde tilltalar i smak, utseende och tuggmotstÄnd. Inte minst mÄste produktionen bli mer effektiv för att vara konkurrenskraftig.

Men det som stĂ„r mest i vĂ€gen Ă€r nog Ă€ndĂ„ vĂ„r kĂ€nslomĂ€ssiga koppling till maten. Är du redo att ta Turing-testet?


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.