Rätt kost kan förebygga en rad sjukdomar, men frågan är vad som är rätt kost? Det beror på hur kosten påverkar bakteriefloran i magen menar ett forskarlag under ledning av Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers.

– Förändringar i bakteriesammansättningen kan förknippas med ett stort antal sjukdomar, till exempel fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, men påverkar också hur kroppen svarar på vissa typer av cancerbehandlingar eller hur man reagerar på vissa specialdieter, säger han i ett pressmeddelande.

Nu är det dessvärre inte lätt att förutsäga vilken kost som är den bästa. Det kan nämligen variera från person till person. Vilken den optimala kosten är för just dig kan bero på vilka andra bakterier som redan finns i tarmen, hur de interagerar med varandra, hur de interagerar med kroppen i övrigt och vad vi äter.

Att förstå hur alla variabler påverkar varandra är mycket svårt att förutsäga, men forskarlaget har utvecklat en matematisk modell för att klara just detta.

– Modellen vi har tagit fram är unik eftersom den tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med data om hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna. Det sista går att mäta genom att undersöka blodprov och titta på metaboliter, de slutprodukter som bildas när bakterierna bryter ner olika sorters mat, säger Jens Nielsen.

Exakta förutsägelser

Forskarna har använt data från existerande kliniska studier för att se hur väl modellen överensstämmer med verkligheten. Det visar sig att modellen är väldigt exakt när det gäller att till exempel förutsäga hur förändringar i kosten hos överviktiga förändrar bakteriefloran.

– Det här är ett mycket bra resultat, som möjliggör datorbaserad design för tarmen som är ett mycket komplext system. Vår modell skulle kunna användas för att skapa individanpassade hälsosamma dieter. Modellen ger oss också möjligheten att förutsäga hur tillsats av ny probiotika, utvalda bakterier som man anser kan bidra till en hälsoeffekt, verkligen påverkar patientens hälsa, säger Jens Nielsen.

Forskarna tänker nu gå vidare med kliniska studier för att se om modellen kan användas vid behandling av andra åkommor som exempelvis benskörhet. Det finns även en möjlighet att modellen kan förbättra cancerbehandling som använder immunoterapi.

– Det skulle innebära ett otroligt genomslag om vår modell kan identifiera bakterier som skulle kunna förbättra behandlingen av cancerpatienter. Vi skulle verkligen kunna göra stor skillnad, säger Jens Nielsen.

Läs hela studien här.

Bild: Pixabay/silviarita