Avskogningen i Amazonas nådde sin högsta nivå sedan 2008 i fjol. Men det finns några glädjeämnen. Ett är att avverkningarna ändå är mindre än hälften så stora som de var 2004. Ett annat är projektet Amazon Soy Moratorium (ASM). Enligt en ny studie från UC Santa Barbara i USA har ASM sedan 2006 räddat 18 000 kvadratkilometer regnskog – ett område lika stort som Värmland.

Det som hände 2006 var att en rad organisationer, med Greenpeace i spetsen, lyckades få de lokala uppköparna av soja att gå med på att inte köpa soja som odlats på nyligen avverkad mark. Det gjorde att odlarna inte kunde sälja soja som kom från sådan mark.

Enligt forskarnas analys har ASM gjort att de allra flesta odlare också slutat avverka skog för sojaodling. Forskarnas beräkningar visar att ASM på egen hand minskat avskogningen i Amazonas med 35 procent mellan 2002–2016.

Istället för att bara bryta ny mark för odlingarna har bönderna tagit bättre hand om de marker de redan har. Under samma period har nämligen produktionen av soja på befintlig åkermark ökat med 400 procent.

Forskarna var oroade att sojaodlarna hade köpt upp ängsmark och odlat där istället. Det skulle då bara flytta över problemet då boskapsfarmer, som inte omfattas av ASM, skulle avverka regnskog för att ersätta dessa ängsmarker. Men dessbättre infördes liknande överenskommelser för djurhållning så de bönderna avverkade heller ingen skog för att få nya marker.

Projektet har varit så lyckat att organisationerna bakom överenskommelsen nu håller på att förnya den. En orsak till detta är att den nya brasilianska regeringen inte visat samma vilja att skydda Amazonas som tidigare regeringar. Hittills har investerare och företag som tillsammans är värda tre biljoner dollar skrivit under ett brev där de säger att de bara kommer att köpa soja från odlare som följer ASM.

Så trots att det kan se mörkt ut för Amazonas just nu finns det bevis för att det går att kombinera effektivt jordbruk med bra naturskydd. Förhoppningsvis kan det leda till att avverkningarna minskar i framtiden.