đȘïž Anders Bolling: OkĂ€nda sanningen om det oextrema extremvĂ€dret
Sommarens nyhetstorka innebÀr alltid högsÀsong för vÀdernyheter. MÄnga bulletiner om hetta, skyfall och stormar vÀntar, och vi kommer att fÄ höra att vÀdret blivit allt extremare. FÄ kommer att stÀlla följdfrÄgan: stÀmmer det? Det Àr synd, för svaret Àr i huvudsak nej.
Dela artikeln
Det hÀr Àr första delen i en serie granskningar: För dÄligt för att vara sant.
Prenumerera pÄ vÄrt gratis nyhetsbrev med faktabaserade optimistiska nyheter, sÄ missar du inga framtida granskningar.
För den som av ett eller annat skÀl vill hÄlla liv i ett undergÄngshot finns det nÄgot mycket tacksamt i att vÀlja klimatet:
- Den globala uppvÀrmningen och dess följder har sÄ lÄnga ledtider att bara de mest insatta kommer ihÄg hur saken beskrevs i början och dÀrför sakligt kan bedöma hur den utvecklas. Det gör ocksÄ att klimathotet kan plockas fram ur bakfickan sÄ snart andra, mer akuta problem sjunker undan.
Om man tar en annan katastrofberÀttelse som jÀmförelse, pandemin, förÀndrades förutsÀttningarna redan inom ett Är eller tvÄ, varför de flesta som tÀnkte efter kunde minnas vad politiker och experter hade sagt skulle hÀnda och jÀmföra dÀrefter. Men hÀr talar vi om decennier och sekler.
- De flesta Ă€r nĂ„gorlunda intresserade av vĂ€dret av praktiska skĂ€l, men minnet Ă€r kort och man har tusen andra saker att tĂ€nka pĂ„. Eftersom nĂ€stan ingen Ă€r nördig nog att föra bok över temperatur, vind och nederbörd ifrĂ„gasĂ€tter fĂ„ rubriker om âallt vĂ€rre vĂ€derâ.
- Det pÄgÄr alltid dramatiskt vÀder nÄgonstans pÄ jorden.
Det sistnÀmnda Àr förmodligen det tacksammaste av allt. Det Àr ingen slump att de klimatpolitiska plakaten Àr fyllda med extrema vÀderhÀndelser. De tvÄ första punkterna bidrar dessutom till att det Àr öppet mÄl för den som vill anvÀnda en storm, en torka eller en översvÀmning som varnande exempel.
Men Àr inte just dessa saker de mest skrÀmmande i hela den hÀr frÄgan? Jo, fler översvÀmmade byar och fler avblÄsta tak engagerar sÀkert mer Àn tidigare lövsprickning och kortare snösÀsong. Problemet Àr att det senare Àr belagt medan det förra inte Àr det.
IPCC: Allra flesta extremvÀder har inte ökat
Den vetenskapliga delen av FN:s klimatpanel IPCC bekrÀftar i fjolÄrets rapport att de allra flesta av de extremvÀdertyper som brukar fÄ rubriker inte har ökat. För tvÄ av sammanlagt tretton typer syns en ökning och för ytterligare tvÄ syns vissa tecken pÄ en ökning .
En annan tung kÀlla Àr det belgiska forskningsinstitutet Cred, som hÀrbÀrgerar vÀrldens mest ambitiösa databas över inrapporterade naturkatastrofer, EM-DAT. Historiskt kan man se att antalet fall ökar efter andra vÀrldskriget i takt med bÀttre kommunikationer, men för ungefÀr 20 Är sedan hÀnder nÄgot intressant: de vÀderrelaterade katastroferna planar ut.
IPCC om olika extremvÀderkategorier
LÄt oss titta nÀrmare pÄ vad IPCC sÀger om olika kategorier.
VÀrmeböljor: ja, en ökning syns.
Att antalet varma dagar blivit fler och antalet kalla nÀtter fÀrre Àr logiskt, med tanke pÄ att medeltemperaturen gÄtt upp en grad sedan mitten av 1800-talet. VÀrmeböljor har generellt blivit vanligare (dock inte överallt).
Inte sĂ€llan framstĂ€lls detta som en farlig trend, eftersom fler dör av vĂ€rmeslag. Det finns de som menar att det Ă€r oetiskt att pĂ„peka det jag nu ska göra, men med tanke pĂ„ mediernas slagsida Ă„t vĂ€rmedödlighet anser jag att det behöver sĂ€gas: betydligt fler mĂ€nniskor dör av kyla Ă€n av vĂ€rme. Det handlar inte om nĂ„gra tiotals procent, det handlar om mĂ„nga gĂ„nger fler â mellan sju och femton gĂ„nger, beroende pĂ„ vilken av de mĂ„nga studier som bekrĂ€ftar saken man tittar pĂ„.
En intressant detalj i sammanhanget Ă€r att mĂ„nga absoluta vĂ€rmerekord faktiskt har stĂ„tt sig i decennier, i vissa fall över hundra Ă„r. Det senare gĂ€ller exempelvis jorden som helhet och en del amerikanska delstater. Alla nordiska rekord utom det finlĂ€ndska Ă€r mer Ă€n 47 Ă„r gamla. Det svenska rekordet pĂ„ 38,0 grader har registrerats tvĂ„ gĂ„nger, 1933 och 1947, sĂ„ det fyller alltsĂ„ 75 Ă„r i Ă„r. Vi har inte varit i nĂ€rheten av det sedan dess. I frĂ„ga om lĂ„ngvarig och omfattande vĂ€rme Ă€r den mĂ€ktiga vĂ€rmeböljan 4â11 augusti 1975 oövertrĂ€ffad i Sverige
Nu ska det sÀgas att flera lÀnder lÀngre söderut i Europa slagit sina vÀrmerekord de senaste Ären, men de mÄnga uthÄlliga rekorden visar hur svÄrprognosticerat atmosfÀrens beteende Àr.
DÄ och dÄ blir temperaturerna spektakulÀra pÄ riktigt, som under den hÀpnadsvÀckande vÀrmeböljan i vÀstra Kanada förra sommaren.
Extrem nederbörd: ja, en ökning syns.
Detta har förvÄnansvÀrt nog ingen direkt koppling till översvÀmningar, som inte har ökat (se nedan). Det beror pÄ att för platser som normalt Àr torra motsvarar Àven, sÀg, 20-30 millimeter regn pÄ ett dygn (vilket knappast ger översvÀmning) en extrem nederbördshÀndelse.
SkogsbrandsvÀder: sannolikheten för en ökning Àr 50-50.
Det hÀr Àr en lite knepig kategori. Man mÀter alltsÄ inte antalet skogsbrÀnder, eftersom en rad faktorer vid sidan om vÀdret spelar in för att de ska uppstÄ och spridas. Men det Àr medelstor sannolikhet för att den vÀdertyp som gynnar skogsbrÀnder blivit vanligare.
Brist pÄ markfuktighet (sÄ kallad jordbrukstorka respektive ekologisk torka): sannolikheten för en ökning Àr 50-50.
Tropiska cykloner: nej, ingen trend syns.
Ăvriga stormar: nej, ingen trend syns.
ĂversvĂ€mningar: nej, ingen trend syns.
Meteorologisk respektive hydrologisk torka (det som vanligen avses med torka): nej, ingen trend syns.
à skvÀder: nej, ingen trend syns.
Blixtnedslag: nej, ingen trend syns.
Hagel: nej, ingen trend syns.
Extrema vindar: nej, ingen trend syns.
Tornador: nej, ingen trend syns.
Fakta Àr inte populÀrt
En av fÄ forskare som aktivt förmedlar den samlade kunskapen om extrema vÀderhÀndelser Àr professor Roger Pielke pÄ universitetet i Colorado. Han har fÄtt ta mÄnga hÄrda smÀllar för att han förklarar vad diagrammen faktiskt sÀger.
Att redovisa dessa sakförhÄllanden Àr nÀmligen inte populÀrt. Jag har haft flera samtal, delvis förtroliga, med Debby Guha-Sapir, chefen för det institut som ansvarar för EM-DAT, och det Àr ingen tvekan om att det finns en press utifrÄn om att ligga lÄgt med siffrorna.
Ibland har statistiken tolkats kreativt. Ansedda The Lancet hĂ€vdade för nĂ„gra Ă„r sedan, med data frĂ„n EM-DAT som underlag, att antalet extrema vĂ€derhĂ€ndelser hade ökat med 46 procent pĂ„ 13 Ă„r. Det finns alltsĂ„, som nĂ€mnts, ingen statistiskt sĂ€kerstĂ€lld ökning (endast den som kan förklaras med bĂ€ttre inrapportering fram till för 20 Ă„r sedan), men tricket var att vĂ€lja tvĂ„ punkter pĂ„ kurvan som sĂ„g ut att ge det resultatet. Ăkningen Ă€r sĂ„ bisarrt stor att detta i sig borde fĂ„tt varningsflaggor att höjas, men uppgiften Ă„tergavs utan darr pĂ„ manschetten i stora svenska tidningar och Ă€ven av den dĂ„varande svenska klimatministern.
Ăven FN-organet WMO Ă„terger ibland den information de hĂ€mtar frĂ„n EM-DAT pĂ„ ett bedrĂ€gligt sĂ€tt, och man mĂ„ste vara vĂ€l insatt i hur statistiken ser ut för att förstĂ„ att organet verkligen letat efter bekrĂ€ftelse pĂ„ att katastroferna blivit fler och vĂ€rre.
Granska Àven det som Àr för dÄligt för att vara sant
Det Àr svÄrt att tÀnka sig en politiker eller aktivist hÀvda att vi ser det vÀrsta vÄldet, de största ekonomiska klyftorna eller den vÀrsta psykiska ohÀlsan nÄgonsin utan att Ätminstone nÄgra journalister ifrÄgasÀtter pÄstÄendet. I fallet med klimatet görs i princip aldrig sÄdana granskningar.
Den Greta Thunberg-inspirerade rörelsen Fridays for Future har till och med haft tysta minuter för âklimatkrisens offerâ. Jag gissar att de offer som avses inte Ă€r de mĂ€nniskor som alltid genom historien dött i vissa extrema vĂ€derhĂ€ndelser, utan de tĂ€nkta vĂ€deroffer som tillkommit pĂ„ grund av vĂ„ra utslĂ€pp av koldioxid. FörlĂ„t om det lĂ„ter krasst, men denna tankefigur Ă€r absurd, eftersom antalet dödsoffer i vĂ€derrelaterade naturkatastrofer fullkomligt rasat de senaste hundra Ă„ren. I förhĂ„llande till folkmĂ€ngden handlar det om en 99-procentig minskning.
Kan inte luta oss tillbaka
Betyder ovanstÄende kunskaper att alla kan somna om och sluta tÀnka pÄ den globala uppvÀrmningen? Nej. Varför skulle de det? De betyder att det blir lite lÀttare att ta sig an problemet med rÀtt proportioner och rÀtt metoder. Det Àr bara misantropiska politiker och debattörer som utgÄr frÄn att mÀnniskor inte kan hÄlla flera tankar i huvudet samtidigt.
Det finns en enkel metod för att kÀnna sig trygg nÀr man diskuterar den hÀr frÄgan, liksom alla frÄgor om storskaliga förÀndringar, men den Àr usel pÄ att skapa slagord: att aldrig anvÀnda anekdotisk bevisföring utan alltid bara trender och genomsnitt. Aldrig. Alltid.
Anders Bolling
Mathias Sundin
