Jord- och skogsbruk står för en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. I takt med att vi blir allt fler ökar trycket på att producera alltmer, vilket kan leda till att värdefull vildmark odlas upp. Men forskning visar att det går att kombinera effektivt skogs- och jordbruk med mindre miljöpåverkan.

Forskarna har tittat på hur fleråriga grödor kan ge stora miljöfördelar utan att minska mängden biomassa som produceras. Det handlar då om strategisk plantering av grödor som gräs och snabbväxande träd i form av buffertzoner och lähägn (plantering av några rader av träd mellan odlade fält).

Ett område som forskarna undersökt närmare är Danmark där möjligheterna är stora med den här typen av åtgärder.

– Om vi anlägger buffertzoner i stor skala i Europa kan upp till en tredjedel av alla kväveutsläpp till vatten undvikas. Dessutom kan 33 miljoner ton kol lagras i mark och 3 miljoner ton odlingsbar jord, som annars skulle eroderas, bevaras. Det är också intressant att buffertzoner och lähägn kan vara effektiva för att begränsa översvämningar, vilket för närvarande står högt på den politiska dagordningen i Europa", säger Oskar Englunddocent i miljöteknik vid Mittuniversitetet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Grunden för forskarnas arbete är en modell som använder befintliga data från flera internationella forskningsprojekt. Modellen visar var buffertzoner kan vara effektiva för att minska kväveutsläpp till vatten, och där lähägn kan vara effektiva för att mildra vinderosion.

Forskarna har använt modellen för att analysera 81 000 landskap i Europa för att se hur stora områdena måste vara för att bli effektiva och hur mycket extra biomassa de då kan producera. Biomassan i fråga kan till exempel vara snabbväxande träd som kan användas för energiproduktion.

Forskarna ska nu gå vidare och se hur fleråriga grödor kan påverka naturen på fler sätt.

– Biologisk mångfald är ett område. Den har varit föremål för en intensiv debatt under de senaste åren, både när det gäller jord- och skogsbruk. Hur kan odlingar av biomassa bidra till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald? Det är en mycket intressant fråga som vi just nu arbetar med. Vi är också nära att slutföra en studie om hur gräs kan introduceras i den årliga växtproduktionen med det primära målet att öka kolhalten i marken, säger Oskar Englund.

Bild: Pixabay/Rudy and Peter Skitterians