Hampa, eller cannabis, är egentligen inget innovativt växtmaterial. Det har odlats i årtusenden av flera befolkningsgrupper runt om i världen. Genom historien har det använts flitigt för att tillverka kläder, papper, mat och naturläkemedel.

EIHA, European Hemp Consortium, beskriver växten som exceptionell med mycket låg miljöpåverkan då den:

• växer snabbt (fyra-fem månader)
• ökar jordens bördighet
• absorberar CO2
• inte kräver stora resurser, ej i behov av gödningsmedel och klarar sig med avsevärt mindre vatten jämfört med andra grödor (75 procent mindre än bomull)
• genererar inget avfall eftersom växtens alla delar kan användas
• är en bra cellulosakälla för att ersätta papper, vilket kan minska avskogningen

Därför uppstår frågorna: varför dras hampa med ett så negativt rykte och förknippas främst med droger? Hur kommer det sig att den inte används mer industriellt?

En förklaring handlar om att det sedan länge funnits starka ekonomiska intressen inom pappersbranschen. Träindustrin tog till och med en gång i tiden initiativ till att sprida falska nyheter om hampa, för att motverka dess framfart och ökande användningsområden.

Växten kopplades dessutom tidigt till framställningen av psykofarmaka, som benämndes under det då okända namnet "marijuana", och pekades ut som bakgrunden till viss typ av brottslighet. Detta ledde till ett förbud mot all användning av hampa infördes 1937 i USA och senare spreds över hela världen.

De toxikologiska effekterna och cannabisberoendet har dock inte dokumenterats tillräckligt övertygande, menar en del. Till och med cannabis som används för industriella ändamål har påverkats av skrämselpropagandan då användningen av denna har minskat mycket.

Under de senaste åren har dock odling av hampa godkänts av EU och nyligen höjdes maxhalten av THC (den kemiska föreningen som är kopplad till missbruk) till 0,3 procent.

Efter att ha tillbringat åratal i det fördolda återupptäcks nu hampan på bredare front. Både inom traditionella sektorer som livsmedel, läkemedel och textil och med nya tillämpningar inom bilindustrin, där fytoremediation (användning av gröna växter för att ta bort föroreningar) liksom inom kosmetikområdet slår den kontroversiella växten igenom allt mer.

Italien, som är ett land med utmärkta miljöförhållanden för odling, och vilka även historiskt varit ledande inom produktion av hampa, återupptäcker nu den traditionella grödan. Tack vare dess utmärkta hållbarhetsegenskaper och nya tillämpningar startar man nu flera forskningsprojekt som kretsar kring växten.

Nu kan du bo i ett hampahus

Den forntida etruskiska befolkningen, som bebodde den italienska halvön från 900-talet f.Kr., byggde de första husen med värmeisolering med hjälp av klossar av just hampahalm.

Eftersom hampa har utmärkta isolerande egenskaper, i kombination med den enkla och låga kostnaden för att odla och bearbeta hampa, är det ett utmärkt råmaterial för byggnation. Hampa är också ett kolnegativt material som absorberar CO2 under hela sitt liv.

Hampaindustrin leds av regionen Puglia i södra Italien, där ett första bearbetningscenter för grönt byggande med hampa nyligen invigdes. Centret levererar närodlad hampa och bearbetar fibrerna för att användas i lokala projekt. På så sätt stängs försörjningskedjan, vilket är ett utmärkt exempel på hur ett lokalt kretslopp kan fungera.

Det lokala företaget Messapia Style designar hampahus med en blandning av hampa, kalk och mineraler gjutna direkt på plats för att bygga ett enda isoleringsblock.

Ett annat företag, Tecnocanapa, har utvecklat en rad hampa- och kalkblock och tegelstenar. Dessa gifts ihop med träpaneler för att skapa mycket styva och antiseismiska ramar. Hampspånskivan är full av mikro-alveoler som, förutom att ge värme- och akustisk isolering, fungerar som fuktreglerare, förbättrar ventilationen och hemkomforten och minskar mögel.

Det finns många exempel på hus byggda med hampa och de erbjuder också utmärkta designelement: kika bara på det här exemplet på en grön byggnad designad av PSArchitettura.

Kläder för alla väder

Hampa har använts i årtusenden för att tillverka kläder och accessoarer, men forskningen har tagit stora kliv bara under de senaste åren.

Från Puglias hav förflyttar vi oss till Sudtirol-bergen, där Salewa-företaget har utvecklat Alpine Hemp, en serie tekniska bergskläder gjorda av hampafiber. Det är inte bara en fråga om eko-hållbarhet utan också om effektivitet i teknisk tillämpning.

Tack vare sin flexibilitet på mikroskopisk nivå garanterar den isolering, andningsförmåga och termoreglering. Det är också ett mycket starkt fiber med hög draghållfasthet. Därför är det mycket svårt att riva, mycket bekvämt och minskar svettning.

Så går vi vidare till mode. I norra Italien, så har Napee, tagit fram det första eko-lädret i hampa. Råvaran består av 20-50 procent avfallshampapulver i kombination med organiskt baserade biopolymerer. Fördelningen av denna blandning på tyget utförs med en innovativ process utan att använda kemiska lösningsmedel som är skadliga för miljön. Resultatet är ett vattentätt och andningsbart tyg med samma utseende och ytegenskaper som äkta läder.

Lättare bilar med flexibelt material

Bilar tillverkade av hampa är inte heller någon historisk nymodighet: 1937 skapade Henry Ford Soybean Car, den första bilprototypen med kaross gjord av växtmaterial, däribland hampaplast, och som drivs av hampabioetanol. En mycket lätt och slagtålig bil, skapad för att koppla ihop fordon med jordbruk.

I linje med gammal italiensk passion tar nya projekt inom detta område nu sikte på tävlingsbilar, vilka är som gjorda för att testa innovativa lösningar och material på innan de används inom serieproduktion.

Den italienska tillverkaren Romero Ferraris utvecklade den helelektriska versionen av Giulia ECTR, som används inom touring-mästerskap, där vissa delar av karossen gjorts av naturliga tyger, inklusive hampafiber.

Dess egenskaper, däribland lätthet, styrka och flexibilitet är överlägsna glasfiber och jämförbara med kol.

Hampa är även mycket lättare att "extrahera", bearbeta och kassera.

ED - Excellence Design gick ännu längre och designade racingbilen Torq Grand Prix. Bilen är byggd med 75 procent hampafiber och har dessutom en V6-motor som kan ge 600 hk, utvecklad för att drivas av innovativa biobränslen, däribland hampedestillat. Jämfört med andra biobränslen innebär hampaodling heller ingen försämring av jordens bördighet och växer snabbt och enkelt med lite resurser.

Bota dig själv med hampa

Det är inte bara fordonsindustrin som haft nytta av denna förunderliga planta. Under de senaste åren har läkemedelsindustrin satsat hårt på hampa, som i årtusenden använts som ett naturligt läkemedel.

Bio Hemp Farming heter det första italienska företaget vars hampa har certifierats för farmaceutisk användning. Också detta företag hör hemma i Puglia-regionen. Plantorna är avsedda för utvinning av den icke-psykotropiska aktiva ingrediensen CBD (cannabidiol), som är i fokus för många kliniska undersökningar.

Enligt den senaste forskningen har faktiskt CBD en muskelavslappnande, antiinflammatorisk, anxiolytisk och antidepressiv effekt.

Och en nyligen genomförd studie, utförd av Medical College of Georgia vid Augusta University, har kunnat se en tydlig effekt av CBD vid behandling av Alzheimers.

Bio Hemp Farming, som är en del av det schweiziska företaget Crystal Hemp, marknadsför, förutom läkemedel, även kosmetika och dermatologiska produkter baserade på cannabis.

Cannabisfrön har sedan urminnestider använts som näringskälla, men de strikta gränserna kring THC (Tetrahydrocannabinol) minskar användningsområdena avsevärt.

En nyligen sjösatt studie under ledning av EIHA Novel Consortium of Food syftar till att undersöka vad som utgör en säker användning av fullspektrumoljan CBD i livsmedel, liksom även potentiella toxikologiska effekter av THC.

Jorden behöver hampa?

Vid det här laget så inser du förmodligen vilket enastående växtmaterial hampa är.

Det är därför inte förvånande att det effektivt kan användas för fytoremediering, det vill säga för att städa upp jord som är förorenad av tungmetaller. Faktum är att odling av hampa stimulerar nedbrytningen av organiskt material och absorberar tungmetaller mycket effektivt.

Just denna tillämpning undersöktes inom GREEN-projektet, även det genomfört av Abap i Puglia. Projektet går ut på att jämföra olika hampaarter och göra en jord-växt-atmosfär-interaktionsanalys liksom fältprovtagning. Som ett resultat av denna forskning har man i detalj kunnat göra just en statistisk utvärdering av växtens fytoremedierande effekt vid absorption av tungmetaller, som kadmium, nickel, zink, genom både dess luft- och rotdelar.

BIO.SP.HE.RE-projektet å andra sidan undersökte den sammanlagda renande effekten av en blandning av alger och hampa vid miljösanering.

Fältexperimenten har visat att algblandningen både har gynnat och påskyndat hampans tillväxt. Detta ledde till en ökning av tungmetaller som kunde elimineras från jorden och istället absorberas av hampaplantan.

Cirkulär ekonomi med hampa

Vi har nu sett hur alla delar av hampaplantan kan tas tillvara på ett effektivt sätt.

Hampan är därför ett utmärkt material för den cirkulära ekonomin. Nya projekt syftar nu till att ta till vara varje enskild del av växten liksom för att kunna få ut det mesta av avfallet som uppstår.

Till exempel så finansierar PON Research and Innovation 2014-2020 UNIHEMP-projektet med cirka 3,2 miljoner euro. Dess huvudsakliga mål är att analysera möjliga användningar av alla biprodukter från hampabearbetning, för att omforma produktionsprocesser ur ett bioekonomiskt perspektiv.

Den kvarvarande växtbiomassan är särskilt rik på metaboliter som har en unik regleringsförmåga som påverkar hur människokroppen absorberar vissa substanser.

Detta gör dem särskilt intressanta både för kosmetiska och farmaceutiska områden.  Projektet syftar därför till att studera de mest lämpliga teknikerna för utvinning av aktiva ingredienser och för att forma en produkt som lätt kan absorberas av människokroppen.

Den överblivna biomassan från varje process kan också förädlas genom förbränning eller förgasning. På så sätt kan förnybar el från biomassa eller hampabaserade biobränslen produceras.

Växtprodukter som denna som lätt kan odlas och formas, och som dessutom har tusen möjliga användningsområden, har helt klart framtiden för sig. Hampan tycks vara närmast optimalt anpassningsbar och utmanar med framgång de fördomar som finns.

💬 Så kan den gröna revolutionen lyckas

Om vi vill bygga en verkligt hållbar värld räcker det inte bara att skada miljön mindre. Vi måste inse att planetens hälsa är en nödvändighet – och att ta hand om den är oerhört givande, skriver Marco Borsari.

Warp NewsMarco Borsari