đ Mer hĂ„llbara vintersemestrar â sĂ„ kan framtidens skidĂ„kning se ut
KlimatförÀndringarna pÄverkar redan mÄnga sektorer men ingen pÄ samma sÀtt som skidindustrin, som försöker hantera denna frÄga med nya affÀrsmodeller, noll-pÄverkanstekniker och biobaserade skidmaterial.
Dela artikeln
Skidbranschen Àr nÀra kopplad till klimatförÀndringar genom att vara bÄde offer och bov pÄ samma gÄng. Offer för att de stigande temperaturerna och tillhörande snöbristen innebÀr svÄra skador pÄ skidomrÄdena.
De senaste veckorna har vi sett en dramatisk brist pÄ natursnö under vinter-OS i Peking. Och det kan bli Ànnu vÀrre: det uppskattas att med nuvarande uppvÀrmningshastigheter kan endast en av de 21 platser som har varit vÀrd för vinter-OS hittills (Sapporo, Japan) kunna göra det igen 2080.
Skidbranschen har ofta reagerat med ett traditionellt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀribland avskogning, röjning av land, bruk av snökanoner eller transport av snö med helikopter.
Industrin har med andra ord hanterat sina problem sjÀlva, ofta med lösningar som innebÀr stor pÄverkan pÄ lokala ekosystem, ökad energianvÀndning och ökade utslÀpp i atmosfÀren.
Men denna onda cirkel förvĂ€rras bara om man inte stĂ€ller om till mer innovativa metoder â till exempel genom att anvĂ€nda teknik med lĂ„g miljöpĂ„verkan, ekologiskt hĂ„llbara material och förnybara energikĂ€llor.
Eller Ànnu bÀttre, att radikalt ompröva konceptet bakom skidorten och erbjuda turister alternativ med mer respekt för miljön och den lokala kulturen.
HÀr Àr nÄgra exempel pÄ insatserna som ger lite insikter om vilken framtid som vÀntar vintersemestern.
NytÀnk för skidorter
Att tÀnka om Àr ett av hÄllbarhetsmÄlen inom ramen för plan 2030. Men vad innebÀr det att tÀnka om nÀr det gÀller skidbranschen?
EU har bistÄtt projektet Smart Altitude med cirka 1,8 miljoner euro, som syftar till att hantera klimatförÀndringarna i de alpina skidomrÄdena med innovativa och intelligenta verktyg. SmartAltitude Toolkit innehÄller sex verktyg för att strukturera en standardiserad beslutsprocess för att införa ÄtgÀrder med lÄga koldioxidutslÀpp.
Det innefattar inte bara tekniska ÄtgÀrder utan Àven indikationer för att förÀndra affÀrsmodellen. Till exempel skapar det sammanlÀnkade skidomrÄden genom att kombinera orter pÄ olika höjder, diversifiera turistutbudet med nya natur-, kultur-, wellness-, eno-gastronomiska erbjudanden eller satsa mer pÄ upplevelseturism.
Att uppmuntra upplevelseaktiviteter innebÀr att gynna klimatvÀnliga alternativ som möjliggör större integration i den omgivande miljön. I framtiden kan vi till exempel vÀlja andra sporter Àn utförsÄkning, som vandring, snöpromenader eller lÀngdskidÄkning.
En av de kritiska idéerna med den ekologiska omstÀllningen Àr dock att föredra hÄllbara insatser som samtidigt gynnar traditionella aktiviteter. DÀrför, sÀrskilt för att alpin skidÄkning ska överleva, krÀvs stora investeringar inom forskning och utveckling inom material och skidanlÀggningar.
Innovativa lösningar för skidÄkning
Skidor brukade tillverkas av naturliga material som trÀ, vilket Àr lÄngt ifrÄn hur det gÄr till idag. Merparten av forskning har lagts pÄ att ta fram skidor med hög prestanda, vilket uppnÄtts genom en komplex sammansÀttning av kompositmaterial, dÀribland glasfiber, kevlar och titan.
Trenden Àr dock pÄ vÀg att Àndras.
Det marknadsledande företaget Salomon lanserade nyligen en plan för att minska sina koldioxidutslÀpp med 30 procent och produkter 100-procentigt anpassade för en cirkulÀra ekonomi till 2030.
Som en testbÀnk för denna nya vision valde de den nya lÀngdskidmodellen S/MAX. De Àr sammansatta av en S-CORE gjord av 45 procent Ätervunna plastflaskor, vilket Àr nyckeln till en hög grad av lÀtthet perfekt för tÀvlingar. Dessutom, tack vare eSKIN-teknologin, behövs ingen vaxapplicering.
TvÀrtom, företaget Grown company utmÀrkte sig i Äratal genom att kombinera hög prestanda med miljömÀssig hÄllbarhet. Deras mÄl Àr att lÀra av naturen för att pÄverka miljön och samhÀlle positivt.
Deras traditionella regenerativa skidor Àr tillverkade till 70 procent av trÀ som skördats frÄn hÄllbara skogar, förstÀrkande fibrer i vulkanisk basaltberg och tallhartsbaserat lim. Och deras senaste prisbelönta innovation, MonViso Edition, Àr Ànnu mer otrolig, eftersom de har en hampakÀrna.
WNDR Alpine Society har liknande idéer och beskriver sin vision om att "Designa med avsikt" som huvudmÄl, och föredrar ocksÄ naturliga och organiska rÄvaror.
Deras AlgalTech Biotechnology anvÀnder alger som biomaterial för att göra hÄllbara skidor.
AlgkÀrnan Àr gjord av biobaserat plastmaterial med hög densitet, vilket garanterar lÄg vikt och hög dÀmpning. Stommen Àr omgiven av en algvÀgg gjord av en biobaserad vÀtskeform som bildar en obrytbar bindning som skyddar kÀrnan nÀr det hÄrdnar. AlgvÀggen erbjuder verkligen betydande slagtÄlighet och en dramatisk minskning av skrammelljud.
En annan frÄga Àr pjÀxorna, som för nÀrvarande bestÄr av mer Àn hundra plastdelar (termoplast, skum och lim). EU finansierar Life Reskiboot med 1,4 miljoner euro för att Ätervinna fler delar av begagnade pjÀxor.
Dessutom, för att göra systemen för framstÀllning av snö mer effektiva, Àr en annan aspekt att veta exakt nÀr och hur mycket snö som behövs kastas ut.
TechnoAlpin Society Àr ett av de ledande företagen inom snötillverkningsteknik, som erbjuder ett paket för att optimera hanteringen och planeringen av snötillverkning bestÄende av mobilappar och innovativ teknik.
Till exempel har deras senaste snökanonmodell, TR10, ett innovativt ventilsystem för att uppnÄ bÀsta snökvalitet tillsammans med optimal anvÀndning av vatten för att förvandla varje droppe till snön.
En ytterligare grundlĂ€ggande aspekt Ă€r att vĂ€l anvĂ€nda energi i hela anlĂ€ggningen. I vissa skidorter, som Kaprun (Ăsterrike) eller Laax (Schweiz), genomförs nĂ„gra intressanta initiativ för att:
- fÄ all el som behövs frÄn förnybara kÀllor, tack vare vattenkraft, geotermisk anlÀggning, biomassaanlÀggningar och solpaneler
- gynnar elektrisk mobilitet och kollektivtrafik
- bygga nollutslÀppsbyggnader
- tillÄta spillvÀrmedelning mellan byggnader, företag, snötillverkningstekniker
Det ÄterstÄr fortfarande mycket arbete, men fjÀllomrÄdena innehÄller sÄ mycket resurser, biologisk mÄngfald och intressanta platser att framtida vintersemester kan bli mycket mer intressanta och de aktiviteter som finns Ànnu mer varierade Àn de Àr idag.