För att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål måste världens länder sänka sina koldioxidutsläpp. En av många utmaningar här är att veta exakt hur stora ett lands utsläpp är.

Idag använder länderna aktivitetsdata som energianvändning för att räkna ut sina utsläpp, men det är en trubbig metod. Kvaliteten på dessa data kan variera väldigt och olika länder kan räkna in olika processer i sina kalkyler.

Ett alternativ är att använda satelliter för att få mer exakta mätningar av utsläppen och nu har forskare från bland annat Lunds universitet studerat hur bra dessa mätningar kan bli.

– Vad vi vet är det här den första studien som visar att det är möjligt att verifiera utsläppsdata på nationell skala med global satellitövervakning, säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Planen är att EU ska skicka ut flera satelliter från 2025 och framåt i jordövervakningsprogrammet Copernicus. En av dessa, CO2M, kommer att ha en upplösning på några kvadratkilometer och kunna registrera utsläpp. Det gör att det skulle kunna gå att kunna mäta utsläpp ner på stadsnivå och kalkylera ett lands utsläpp mycket mer detaljerat än i dag.

Forskarna hoppas också kunna skilja på utsläpp orsakade av mänsklig verksamhet (antropogena) och de som kommer från naturliga processer.

– Vi har utvecklat ett modellsystem som kan användas för att uppskatta de antropogena utsläppen. Systemet är väldigt omfattande och tar hänsyn till alla de kända inneboende osäkerheterna som finns vid satellitmätningar, säger Marko Scholze.

Läs hela studien här.

Bild: ESA