Byggsektorn är en av de minst innovativa branscherna sett till råvaruanvändning och har framförallt använt sig av traditionella material som stål, betong och trä. Det innebär därför också att kostnader för utvinning, bearbetning och konstruktion är höga.

Sektorn har också en hög miljöpåverkan då byggandet står för 39 procent av de globala energirelaterade utsläppen.

De mest avancerade forskningsområdena inom byggsektorn idag är nollutsläppsbyggnader och intelligenta hus.‌ Samtidigt så går utvecklandet av nya byggmaterial ganska långsamt framåt. Det är fortfarande långt kvar till effektiva tekniker kopplade till den cirkulära ekonomin och noll-avfallsbyggande finns på plats.

Men tänk om det också fanns en helt ny teknik som bestod av enbart industriellt oanvänt komposterbart material, vilket gjorde att byggnaderna kunde växa och regenerera sig själva?

Det kanske låter som science fiction, men det finns på riktigt i form av mycel, den vegetabiliska delen av svamp!

En byggnad som monterar sig själv?

Tro det eller ej, svampkonstruktioner är möjliga och de existerar redan. Eller rättare sagt, de fanns innan de sedan komposterades.

2014 byggde TheLiving studio Hy-FI, den första svampbyggnaden i New York.

‌

‌
För att skapa byggmaterialet så strimlar man skördeavfall och mycel läggs i en form där den får växa till. Efter bara fem dagar har en färdig tegelsten skapats av svampens ämnesomsättning. Detta material är lätt, motståndskraftigt och billigt, och består huvudsakligen av avfall. Dessutom har materialet en låg miljöpåverkan.

Byggmaterialet som används kräver ingen utvinning och har endast ringa bearbetningskostnader och det smidigaste, det monterar sig självt för att bilda tegelstenen.

Men hur är det med koldioxiden?

Svampar släpper ju ut koldioxid när de växer. Men genom att avfall smälts ned som annars skulle brytas ner fungerar det som en koldioxidlagring, vilket minskar utsläppen i atmosfären.

Italienska experiment bakom nya materialen

Det italienska företaget Mogu fungerar som ett mycelindustriellt experimentcentrum för bland annat byggmaterial. Efter år av forskning har man lyckats utveckla mycelmaterial i olika former, från skum- till högdensitetsmaterial.

Liksom Hy-Fi odlas mycel under några dagar på ett substrat av organiskt jordbruksavfall, vilket skapar ett sammanhängande och förstärkt material. För att göra det beständigt, stabilt och säkert för människor, så torkas materialet långsamt efter produktionen, vilket dödar mikroorganismen.

Utvecklingen har hittills gett upphov till två olika mycelapplikationer:

• akustikpaneler med hög absorption i alla frekvenser
  
• eleganta och motståndskraftiga plattor

‌
Konsten att skapa ett äkta levande byggmaterial

Det kan tyckas konstigt att befintliga tekniker endast utnyttjar mycelets egenskaper för den initiala tillväxten av tegelstenen. Den senaste forskningen syftar därför till att utveckla en teknik som låter svampen leva tillsammans med byggnaden.

Den fascinerande upptäckten handlar om att svamp kan användas för att överföra elektriska signaler och data. Skogarna är fulla av mycelnätverk, som kan bearbeta och utbyta information mellan växter och träd.

Detta innebär en ännu mer enastående användning av svamp i smarta byggnader.

I december 2019 inleddes Fungar-projektet för att skapa ett levande strukturellt substrat i mycel, som kan bearbeta och utbyta data med en dator. Målet är att skapa ett biomaterial som är självbyggande och kan reparera och regenerera sig självt, samt anpassa sig till den omgivande miljön.

Projektet finansieras med europeiska medel inom Horisont 2020. Konsortiet som ansvarar för projektet har en starkt tvärsektoriell vision som innefattar:

• UWE Bristol i Storbritannien, som samordnande partnerexpert inom datavetenskap
• Universitetet i Utrecht i Nederländerna för mykologi
• Dansk CITE som står för den arkitektoniska delen
• det italienska företaget Mogu som industriell partner

‌För att materialet ska vara medvetet och effektivt är det nödvändigt att "träna" och modifiera mycelets bioelektriska system. Utbildningen gör materialet kapabelt att upptäcka och bearbeta viktig information, inklusive variationer i ljus, temperatur och föroreningar. Genom att ansluta den till en dator ska den aktivt kunna reagera på stimuli genom att styra ljuskällor eller värmekällor.

Denna utveckling handlar i första hand om att maximera människors komfort och hälsa. Projektet avslutas i november 2022 med ett bygge av en fullskalig exempelbyggnad.

Utan kablar, sensorer och komplexa enheter, men genom att modifiera befintliga naturliga ämnen, så kommer vi i framtiden kunna leva och verka i mer hälsosamma och biologiskt nedbrytbara miljöer.

🏙️ Träskyskrapor - den nya stadssiluetten

De senaste monteringsteknikerna för träpaneler gör det möjligt att höja ribban för skyskrapor i trä, vilket skapar organiska jättar med lägre miljöpåverkan.

Warp NewsMarco Borsari