Hon hade inte tänkt att hon skulle engagera sig i klimatfrågan. Men 2006 backpackade Rebecka Carlsson med sin bästa kompis i Västafrika. I norra Mali, i närheten av Timbuktu, såg de med egna ögon hur en konflikt började byggas upp.

– Det här var samma år som Al Gore och FN:s klimatpanel IPCC började påtala att klimatförändringarna är det största hotet mot världsfreden. Helt plötsligt var vi mitt i situation där vi med egna ögon kunde se hur detta tog sig uttryck.

Klimatförändringarna hade fått Sahara att breda ut sig, grundvattnet att sina och maten att bli alltmer knapp. Mali var redan ett av världens fattigaste länder och med den tilltagande ökenspridningen blev läget alltmer spänt.

Vapen kom ner med al-Qaida-relaterade grupper, bland annat från Libyen, och stamrivaliteter som funnits sedan generationer övergick i väpnade konflikter och krig. Något år senare var straffet i de al-Qaida-kontrollerade områdena 100 piskrapp för att lyssna på musik.

– Det går inte att säga att kriget i Mali bara har med klimatförändringar att göra. Men det är en av flera faktorer som spelar in, precis som i Jemen, Syrien, på Afrikas horn och i många andra områden.

Att stoppa och hantera effekterna av klimatförändringar gick från något abstrakt till högst konkret för Rebecka Carlsson och sedan dess har hon både engagerat sig som aktivist och ägnat sitt yrkesliv åt frågan.

Under dessa snart 15 år har hon bland annat varit medgrundare till en handfull hållbarhetsföretag och arbetat som politiskt sakkunnig till Sveriges klimat- och miljöminister samt vice statsminister, bland annat då Parisavtalet förhandlades fram.

"In the end, this is only tools for humans"

Singularity Universitys utbildning i exponentiella teknologier styrde in Rebecka Carlsson på en delvis ny bana. Hur denna kraft kan användas för att ställa om till hållbara samhällen är något hon sedan dess föreläst om. Det är också ett av de centrala temana i hennes nyutkomna bok ”Exponentiell klimatomställning”.

Att den tekniska utvecklingen i många fall är exponentiell innebär att den är enormt snabb och kraftfull men Rebecka Carlsson poängterar att det här inte betyder att tekniken per automatik löser klimatfrågan.

– Ray Kurzweil uttrycker det som att ”in the end, this is only tools for humans”. De kommande hundra åren kommer att motsvara 20 000 år av teknologisk utveckling. Vi kan använda den till att manipulera demokratier, kränga masskonsumtion över nätet och förstärka de redan overkligt stora ekonomiska klyftorna. Eller så kan vi använda den för att se till att alla kan äta sig mätta, får större demokratisk makt och skapa exponentiellt bättre klimatlösningar.

Inom teknikområdet följer denna exponentiella utveckling Moores lag. Skulle vi minska utsläppen av växthusgaser lika snabbt som denna utveckling sker skulle vi vara klara på 5 år och 3 månader och kunna ägna oss åt andra frågor istället, menar Rebecka Carlsson.

– Det intressanta är att det inte bara är teknologier som kan utvecklas exponentiellt. Beteendeförändringar, värderingsskiften, attityder och sociala rörelser kan också göra det. Varför skulle just klimatomställningen då behöva ske linjärt och ett steg i taget?

Från linjärt till exponentiellt

Rebecka Carlsson menar att vi måste sluta tänka linjärt inom många olika områden, inte bara inom teknik, och att en exponentiell minskning av utsläppen är nödvändig.

– För att stoppa klimatförändringarna tillräckligt snabbt, och undvika oåterkalleliga konsekvenser, behöver vi hålla den globala uppvärmningen under två grader och absolut försöka begränsa den till under 1,5 grader. Det är möjligt om vi följer något som kallas Carbon law. Det innebär att vi globalt behöver peak:a utsläppen 2020, halvera dem varje decennium och nå noll-utsläpp 2050.

Rebecka Carlsson menar att rikare aktörer behöver halvera sin utsläpp ungefär dubbelt så snabbt. Hela världsekonomin behöver alltså bli helt klimatneutral på bara tre decennier. Istället för att öka utsläppen exponentiellt behöver vi nu alltså minska dem exponentiellt.

– Vid första anblick kan det verka omöjligt men när vi ser oss om i samhället ser vi snart att utvecklingen går mycket snabbare på en rad andra områden. Det här är möjligt att genomföra. Jag ser det som att vi hela tiden får mer kraftfulla verktyg i verktygslådan som vi kan använda för att ställa om, nå våra klimatmål och göra det möjligt för oss att kunna fortsätta leva i universums kanske mest gynnsamma klimat för människor.

Företag måste jobba med båda megatrenderna samtidigt

Undertiteln till boken är ”Hur vi kan stoppa klimatförändringarna tillräckligt snabbt och hur du bygger pionjär hållbara företag” och Rebecka Carlsson har starkt fokus på just näringslivet.

– Jag menar att de två riktigt stora megatrenderna, de affärsmässigt disruptiva krafterna, är den exponentiella teknikutvecklingen och omställningen till hållbarhet. Det här är något alla företag måste förhålla sig till. Företag som inte tar in hållbarhet i kärnverksamheten kommer att möta samma öde som de som missat digitaliseringen.

Vad hållbarhet som disruptiv kraft kommer att innebära för affärsutvecklingen har stora likheter med vad digitaliseringen har inneburit, menar hon. Tidigare var det bara ”digitala företag” som hade digitalisering i själva affärsmodellen, medan mainstreamföretagen fortsatte som vanligt och kanske adderade lite digitalisering på toppen av sin redan existerande affärsmodell. Men nu finns det knappt ett enda företag med självaktning som inte på största allvar genomlyser hur den egna affärsmodellen behöver uppgraderas givet att digitaliseringen är på riktigt.

– Samma sak sker nu i relation till hållbarhet. Tidigare var det bara ”hållbarhetsföretag” som hade hållbarhet i kärnan av affären medan mainstreamföretagen fortsatte som vanligt och kanske adderade något CSR-projekt i periferin av sin redan existerande affärsmodell. Men snart kommer det inte att finnas ett enda företag med självaktning som inte på största allvar genomlyser hur den egna affärsmodellen behöver uppgraderas givet att nu hållbarhet är på riktigt.

Idag jobbar många företag med detta åtskilt, digitalisering på ena hållet och hållbarhet på andra. Rebecka Carlssons uppmaning är att jobba med dem tillsammans, att ta båda megatrenderna och uppgradera affärsmodellen i relation till dem. Det gör företag relevanta i den världsekonomi vi går in i.

Näringslivet i en stor positiv förvirring

En sak är säker: den exponentiella utvecklingen kommer att skapa förändring vare sig vi vill eller inte. Det mesta naiva är att tro att världen inte kommer att ändras. Men det är upp till oss att styra den här utvecklingen åt ett håll som skapar en hållbar utveckling.

– Jag skulle beskriva det som att rådande tillstånd i näringslivet när det kommer till klimat och hållbarhet är en slags kollektiv, och till största del positiv, förvirring.
För 5–10 år sedan kretsade diskussionerna ännu kring huruvida bolagen överhuvudtaget skulle ställa om eller inte. Nu har fokuset generellt förflyttats från om till hur, säger Rebecka Carlsson.

Hon menar att de flesta företag vid det här laget har börjat inse att klimat och hållbarhet inte är en mindre eller övergående trend utan en megatrend vars implikationer måste tas på största allvar.

– Många bolag har också vid det här laget antagit skarpa mål, en del i linje med forskningen. Men jag skulle säga att de flesta ännu saknar fungerande strategier för de mål de satt upp, därav den kollektiva förvirringen.

Klimatfrågan går alltså just nu i en helt ny kontext. Det leder till stor förvirring men också en lösningsorienterad och kreativ fas där frågan är, hur ska vi lösa det?

– 2050 ska vi vakna en morgon, dricka vårt morgonkaffe och utsläppen ska vara noll. Det jag vill hjälpa till med är en konkret guidning för näringslivet som visar hur man tar fram lösningar och skapar framtidens hållbara företag.

”Vi måste ha fokus på vilket slags liv som människor vill leva”

I visualiseringar av olika tänkbara högteknologiska framtidsscenarion målas världar ibland upp som skinande flytande städer i metall och glas, med flygande bilar och, i princip, inga människor. Vissa kanske skulle vilja bo i denna typ av miljöer men många drömmer nog om en annan tillvaro, tror Rebecka Carlsson.

– När vi utvecklar klimatlösningar, och samhället överhuvudtaget, är det viktigt att ha fokus på människan och människors olika preferenser. Det som många gånger är än mer intressant, och mer tilltalande i mitt tycke, än en rent högteknologisk framtidsvision, är mötet mellan det högteknologiska och det naturliga och mänskliga. Inte minst hur det högteknologiska kan möjliggöra ännu mer av naturliga och mänskliga värden.

Som exempel nämner hon hur användning av robotik och sensorer kan leda till ett mycket mer naturligt jord– och skogsbruk där teknik ersätter alltför stor användning av konstgödsel och besprutning.

– Många vill ha mer tid, vill vara mer med nära och kära och ägna sig mer åt intressen och kultur. Högteknologiska lösningar kan möjliggöra en mycket snabbare klimatomställning, att vi kan möta mänskliga behov, men på sätt som innebär mycket mindre klimatutsläpp. Det är viktigt i utvecklingen av dessa lösningar att vi har fokus inte bara på teknikutvecklingen och teknikens möjligheter utan på vad människor just nu de facto längtar efter.

Framtiden är redan här, den är bara inte jämt distribuerad, sa scifi-författaren William Gibson. Vi har idag extremt innovativa lösningar och fler tillkommer hela tiden. Nu måste vi se till att de börjar användas av så många som möjligt.

– Drömmen är att kunna möta behoven av nuvarande generation utan att äventyra nästa. Jag är optimistisk inför att vi kan klara det, avslutar Rebecka Carlsson.