Forskare vid Karolinska Institutet har använt AI för att ge läkarna bättre underlag för hur en patient ska behandlas. AI:n har lärt sig skilja på olika tumörer genom att analysera digitala mikroskopbilder. Utifrån bilderna kan AI:n avgöra om en tumör är av grad 1, 2 eller 3.

Grad 1 är lågrisktumörer, grad 2 är mellanrisktumörer och grad 3 är högrisktumörer. Varje grad kräver olika behandlingsmetoder så det är viktigt att ge en korrekt diagnos från början. För patienter med tumörer av grad 1 eller grad 3 är det tydligt vilken typ av behandling som behövs, men för grad 2 kan det vara besvärligare.

– Ungefär hälften av bröstcancerpatienterna har en grad 2-tumör, vilket dessvärre inte ger någon tydlig vägledning om hur patienten ska behandlas. Detta medför att en del av patienterna överbehandlas med cellgifter, medan andra riskerar att underbehandlas. Det problemet har vi försökt hitta en lösning på, säger Yinxi Wang, forskare på Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare, i ett pressmeddelande.

AI:n som forskarna utvecklat har fördelen att den kan dela in patienterna med grad 2-tumörer i två undergrupper. En hög- och en lågriskgrupp, med tydlig skillnad i risk för återfall.

– Det är fantastiskt att man med hjälp av modern AI-teknik, så kallad djupinlärning, kan utveckla modeller som inte bara reproducerar vad specialistläkare gör idag, utan faktiskt extraherar information bortom vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Mattias Rantalainen, docent och forskningsgruppledare vid Karolinska Institutet och delad sisteförfattare.

Det finns andra metoder för molekylär diagnostik som också börjat användas, men de är ofta dyra och tidskrävande. Två problem som AI-metoden ska lösa enligt forskarna.

– En stor fördel med metoden är att den är kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan är del av rutinsjukvården. Det gör att vi kan erbjuda den här typen av diagnostik till fler och på så vis öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Johan Hartman, professor på Karolinska Institutet och delad sisteförfattare.

Forskargruppen ska nu gå vidare med att få metoden färdig för kliniskt bruk och hoppas kunna lansera den under nästa år.

Läs hela studien här.

Bild: Pixabay/marijana1