Pandemin gör att oron har ökat bland många unga. Även efter att den medicinska krisen ebbat ut finns en risk för långsiktiga konsekvenser hos många barn vars liv och mående påverkats under våren. Därför är Bris verksamhet viktigare nu än någonsin.

Catarina Nylund är kurator på Bris och berättar att de i april haft 20 procent fler samtal än under en vanlig månad 2019.

– Många samtal handlar om skolan och ångest över betyg. Det beror bland annat på att gymnasieeleverna nu har undervisning på distans och många känner att det ställer högre krav. Det har dragits till sin spets nu där man själv får ta ansvar men kanske inte har vuxna som lyssnar och kan stötta.

Catarina berättar att det också handlar om barn som har det svårt hemma och fått en värre situation när även föräldrarna är hemma mer. Det kan handla om misshandel och missbruk men också en oro för att vuxna ska bli av med jobbet och vad som kommer hända ekonomiskt. Många av dessa barn har, när skolorna stängde ner, blivit av med ett andningshål.

– Alla försöker handskas med pandemin och det finns många vuxna som mår dåligt och spiller över sin oro och ångest på barnen. Sen finns det barn som är rädda för att själva få sjukdomen, säger Catarina Nylund.

Trycket har alltid varit högt

Mikael Drackner är utvecklingsstrateg på Bris och menar att trycket alltid varit högt på Bris. Så var det innan pandemin men de märker tydligt att det ökat än mer nu.

– Vi satt i ett möte redan två veckor innan pandemin bröt ut på riktigt och funderade över frågor så som hur vi skulle prioritera och kunna möta trycket. I första hand handlade det om chatten och hur det var möjligt att effektivisera kön till den. Bris har tidigare haft en enkel chatbot på Messenger och Kik som sedan lades ner. Sedan dess har tekniken gått fort framåt och möjligheterna ökat. Skulle vi till exempel nu kunna ha en virtuell assistent med fler förmågor, som tog den allra första kontakten och hjälpte barnen med vissa frågor?

Chatten, där Bris kuratorer kan skriva med barnen, är den mest populära kanalen och det är inte konstigt. Bris jobbar hela tiden med att försöka möta barnen där de är och idag finns de digitalt, i sina mobiler, surfplattor och datorer.

Men det finns också en annan viktig aspekt och det räcker med att gå till dig själv. Du skulle antagligen också känna ett motstånd att ringa någon du inte känner och prata om hur du mår. Det kanske inte är helt enkelt att ens hitta ett ställe där ett sådant samtal kan äga rum? Tröskeln är betydligt lägre att chatta med någon.

Boten ett första steg

För de som behöver mer hjälp kan boten vara viktig eftersom de kan bli förberedda på vilka frågor som kan komma upp i ett samtal med en kurator. Boten blir steget in och kanske det som gör att man vågar gå vidare och söka kontakt med mänsklig kurator via telefon eller chatt.

– Tyvärr är ofta kötiden runt 30-40 minuter innan barnen kommer fram och kan chatta med en kurator. Samtidigt som vi vill ge fler barn stöd via chatten vill vi också minimera risken att tappa barnen innan de kommit fram till kuratorn. Så när vi blev kontaktade av personer bakom uppropet #vitecherupp och Microsoft var tajmingen perfekt. De hade både kompetens och verktyg att hjälpa oss ta fram en virtuell assistent som vi skulle kunna använda i chatten, säger Mikael Drackner.

Just nu jobbar Bris tillsammans med Microsoft för att färdigställa den virtuella assistenten, eller chatbotten. Planen är att en första och enklare version ska lanseras till midsommar. Då kommer unga att kunna chatta med botten och få svar på många vanliga frågor. På sikt är förhoppningen  att boten ska kunna vara ett bra stöd redan i kön medan man väntar.

– Vi ser det som en utvecklingsresa med flera steg. Steg ett är chatbotten där bland annat Catarina jobbar med att ta fram svar på olika frågor. Sen funderar vi över nästa steg, vad kan en bot göra i våra system? Kanske kan boten samla in information innan man kommer fram? Då får kuratorn snabbare koll på situationen, men det kan också göra att barnet får skriva av sig och bli mer förberedd.

Visionsarbete med de unga som utgångspunkt

Ännu längre fram ser Mikael att en virtuell assistent kan bli en första instans som slussar barnen rätt, en slags triagering. Beroende på utfallet kan assistenten ge vidare hjälp, skicka vidare till ett annat digitalt system eller till en människa.

– Microsoft Virtual Assistant, som den bot vi använder kallas, har många olika så kallade skills. Det vi gör initialt använder bara en sådan skill. Vi är bara i början av den här utvecklingen och vi drar nu igång ett visionsarbete för att se hur vi kan använda den här tekniken framåt, vad som är möjligt och var gränserna går.

Utgångspunkten är vad barnen önskar och vilka behov de har menar Catarina Nylund.

– Vi har alltid barnperspektivet och undersöker vad barnen efterfrågar och känner. Bland annat har vi en expertgrupp, bestående av barn och unga, som ger oss massor av insikter. Det ska bli väldigt spännande att se hur chatbotten tas emot och vad vi kan göra mer med den här tekniken framöver.

Vill du stötta Bris? Bli månadsgivare här.

Om #vitecherupp?

Vitecherupp är ett upprop som startades av Governo och IT&Telekomföretagen. Bakom uppropet finns också några av världens största bolag som arbetar med frågor kring AI, analytics och IT. Syftet med uppropet är att försöka lösa olika utmaningar som orsakats och accentuerats av Coronapandemin. Även stiftelsen Warp Institute är engagerade i uppropet och rapporterar bland annat om de olika initiativen på Warp News.

Läs mer om #vitecherupp.

Om Bris

Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.