đŠ Enklare och billigare att kartlĂ€gga resistenta bakterier
En ny metod gör det möjligt att identifiera resistenta bakterier med betydligt enklare utrustning Àn idag.
Dela artikeln
Bakterier som Àr resistenta mot antibiotika Àr ett stort problem för vÄrden runt om i vÀrlden. Nu finns det fortfarande ofta möjligheter att hitta en behandling som biter, men dÄ mÄste vi veta vilka antibiotikaresistensgener som bakterien bÀr.
För att veta det mÄste vi karaktÀrisera bakteriens DNA och det krÀver dyr utrustning, vilket gör metoden opraktisk eller omöjlig i lÄginkomstlÀnder. Men nu har forskare frÄn Chalmers utvecklat en metod dÀr det gÄr att göra analysen med förhÄllandevis enkla mikroskop som redan finns pÄ plats pÄ laboratorier i mÄnga lÄginkomstlÀnder.
I grunden bygger den nya metoden pÄ gensaxtekniken Crispr-Cas9 som anvÀnds för att identifiera specifika plasmider. Plasmider Àr cirkulÀra DNA-molekyler som kan visa om gener i bakterien kan bryta ner antibiotika.
â Om genen vi söker finns pĂ„ plasmiden klipps den av Cas9 . NĂ€r DNAt strĂ€cks ut pĂ„ ett tĂ€ckglas och avbildas med fluorescensmikroskopi kan den linjĂ€ra molekylen upptĂ€ckas. För att ta bilder för analys kan man anvĂ€nda en vanlig smartphone, som man enkelt fĂ€ster i en hĂ„llare vid mikroskopet, sĂ€ger Gaurav Goyal, forskare pĂ„ Chalmers och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Till att börja med ska metoden anvÀndas för att förstÄ spridning av antibiotikaresistens, men i förlÀngningen hoppas forskarna att den ocksÄ ska kunna anvÀndas för att diagnosticera sjukdom som beror pÄ resistenta bakterier. Metoden kan dÄ Àven bli ett viktigt verktyg i den rikare delen av vÀrlden.
â Vi började utveckla metoden för mindre bemedlade laboratorium, men vilket mikrobiologiskt labb som helst kan utföra den hĂ€r plasmidanalysen och fĂ„ stort utbyte av den. Utöver att man kan se att en gen finns pĂ„ en specifik plasmid kan metoden ocksĂ„ bestĂ€mma storlek och antal pĂ„ plasmiderna i provet. Med vĂ„r metod Ă€r detta mycket enklare Ă€n andra metoder, dĂ€rför tror vi ocksĂ„ att den kan komma till nytta Ă€ven i moderna mikrobiologilabb i höginkomstlĂ€nder, sĂ€ger Fredrik Westerlund, professor i kemisk biologi vid Chalmers och en annan av forskarna bakom studien.