En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en metod som i framtiden kan ge oss bättre möjligheter att behandla Alzheimers sjukdom. De behandlingar som finns idag ger bara marginella effekter, men Uppsalaforskarnas metod fungerar på ett lite annorlunda sätt.

När någon får Alzheimers sjukdom börjar proteinet beta-amyloid att klumpa ihop sig, så kallad aggregering. Klumparna, aggregaten, är giftiga för hjärnan och skadar hjärncellerna.

Dagens behandlingsmetoder bygger på att använda antikroppar som binder till stora klumpar och slår ut dem. Problemet är att små klumpar kan vara lika, eller rent av mer, farliga och de rår dagens metoder inte på. Forskarna har nu utvecklat antikroppar som kan binda även till de små klumparna och oskadliggöra dem.

Behandlingen utnyttjar att antikropparna använder något som heter aviditetseffekten, återbindning, för att binda sig till klumparna. I korthet kan vi säga att antikropparna använder ”armar” för att fånga in klumparna. Ju kortare armar desto mindre klumpar kan antikropparna ta hand om. Forskarna har lyckats utveckla antikroppar som både har kortare armar än dagens metoder och som dessutom lyckas få en starkare bindning till klumparna.

– Tack vare aviditetseffekten har det nya antikroppsformatet en minst 40 gånger starkare bindning till klumparna. Den nya typen av antikropp kan också binda till små aggregat med aviditet vilket vi tidigare inte har sett någon annan antikropp göra och det är fantastiskt, säger Greta Hultqvist forskare i proteinläkemedelsdesign på Uppsala universitet som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Än så länge har metoden bara testats på cellkultursodlingar. Men resultaten var så goda att forskarna tror att metoden kan utvecklas till en effektiv behandling och då kanske för mer än bara Alzheimers.

– Fokus i den här studien var att binda beta-amyloid-aggregat i Alzheimers sjukdom, men antikroppsdesign är generell och vi tror att den kommer att funka på alla sjukdomar med aggregat. I ett långt perspektiv hoppas vi att det nya antikroppsformatet kan bidra till bättre behandlingsmetoder även för andra liknade sjukdomar som Parkinsons sjukdom, säger Fadi Rofo, doktorand och studiens förstaförfattare.

Läs hela studien här.

Bild: Pixabay/Gerd Altmann