Immunterapi, där kroppens eget immunförsvar används för att bekämpa skadliga celler, har lett till stora framsteg inom vården. De kanske främsta exemplen finns inom cancervården, men det finns andra sjukdomar där immunterapi också kan vara till stor hjälp.

Bland de senaste framgångarna med immunterapi hittar vi både en ny metod för att behandla cancer och en möjlighet att hitta en behandling för ALS.

Om vi börjar med cancer så är det en forskargrupp från Karolinska institutet som utvecklat en ny typ av immunterapi. Det intressanta med den nya metoden är att den kan fungera i fall där befintlig immunterapi inte fungerar.

En sak som cancercellerna kan göra är att påverka en celltyp som heter makrofager och som är viktig för immunförsvaret. Makrofagerna rekryterar en annan typ av celler som heter T-celler till området där det finns cancerceller. T-cellerna attackerar då cancercellerna och slår ut dem.

Problemet har varit att vissa cancertumörer kan stänga av immunförsvaret och då fungerar förstås inte immunterapi. Det har nu forskarna hittat en möjlig lösning på.

– I vår studie har vi utvecklat en ny typ av immunterapi där specifika antikroppar istället aktiverar makrofagerna för att stödja immunsystemet att ta död på cancercellerna, säger Mikael Karlsson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, och en av forskarna bakom studien.

Forskarna använder också en annan del av immunförsvaret, de så kallade NK-cellerna.

– Det visar sig dessutom att när NK-cellerna aktiveras av makrofager kan deras cancerbekämpande förmåga bli väldigt effektiv. Vi kan se även här att dessa specifika antikroppar triggar de humana makrofagerna, som i sin tur aktiverar NK-cellerna att döda cancercellerna, säger Mikael Karlsson.

Immunterapi mot ALS

Men det är alltså inte bara i cancervård som immunterapi kan ge nya möjligheter. En forskargrupp från Umeå universitet har undersökt hur immunterapi kan användas för att behandla den neurologiska sjukdomen ALS.

När en person får ALS så börjar proteiner att veckas på fel sätt, vilket i förlängningen leder till att de motoriska nervcellerna som styr kroppens viljestyrda muskler förtvinar. Forskarna har nu upptäckt en antikropp som kan påverka den utvecklingen.

– Vi kunde se att en specifik antikropp bromsade spridning av felveckade proteinklumpar och utveckling av ALS i möss. Det talar för att immunterapi kan vara en möjlig väg för att bromsa sjukdomen vid vissa typer av ALS, säger Ulrika Nordström, en av forskarna bakom studien.

Än så länge är forskningen i ett tidigt skede, men det är en lovande början.

– Vägen fram till ett eventuellt läkemedel och bromsande behandling är lång och än så länge gäller detta bara vissa typer av ärftlig ALS. Olika typer av ALS kommer att behöva olika behandlingsstrategier. Men immunterapi med specifika antikroppar som riktar sig speciellt mot ihopklumpat protein är så här långt lovande och något vi ska forska vidare kring, säger Ulrika Nordström.