𧏠MÀnniskans hela genom Àr nu (nÀstan) helt kartlagt
Forskare har nu lyckats lÀgga ett pussel med miljarder bitar. NÀmligen att sekvensera hela det mÀnskliga genomet.
Dela artikeln
Forskargrupper runt om i vÀrlden har försökt att lösa den massiva uppgiften att kartlÀgga mÀnniskans hela genom sedan Är 2001, men nu Àr arbetet, Ätminstone nÀstan, helt fÀrdigt.
Redan Är 2003 pÄstod sig vissa forskare ha kartlagt hela mÀnniskans genom, men det saknades dÄ cirka Ätta procent. De delar som saknades bestod av upprepande sekvenser och med tekniken som fanns dÄ var det svÄrt att placera dessa sekvenser rÀtt. Det gjordes Àven ett genombrott Är 2019 men man kom inte hela vÀgen.
Men nu ska alltsÄ hela genomet vara kartlagt och ytterligare 150 miljoner DNA-par lagda till pusslet. Totalt bestÄr den mÀnskliga genomet av cirka 3,055 miljarder baspar av DNA. De delar av genomet som nu kartlagts tros Àven vara sÀrskilt viktiga för att förstÄ hur exempelvis cancer uppstÄr.
MĂ€nskligt genom kartlagt i samarbetet T2
Projektet har rotts i land av en rad forskare frĂ„n flera olika universitet som har samarbetat inom ett konsortium kallat T2, vilket stĂ„r för "telomer till telomer". Man har gjort detta genom att kombinera tvĂ„ olika tekniker â den ena kallas "PacBio HiFi" och den andra "Oxford Nanopore". Den senare tekniken gav forskarna ett bra hjĂ€lpmedel att kartlĂ€gga lĂ€ngre sekvenser av repeterande DNA och den andra ett verktyg som lĂ€t dem urskilja mellan sekvenser med DNA som bara hade subtila skillnader.
Men Ă€ven denna nyhet Ă€r en sanning med modifikation. Det genom som anvĂ€nts i denna sekvensering var hĂ€mtat frĂ„n ett befruktat Ă€gg som bara hade DNA frĂ„n en spermie och det saknade en Y-kromosom. Detta för att förenkla sekvenseringen. Ăn Ă€r alltsĂ„ inte hela pusslet lagt, men det Ă€r vĂ€ldigt nĂ€ra.