• Läkemedlet Tofersen visar goda resultat för patienter med ALS orsakad av mutationer i SOD1-genen, vilket utgör 5-6 procent av alla ALS-fall.
• Flera patienter har upplevt betydande inbromsning av sjukdomsförloppet, och hos vissa har sjukdomen stabiliserats på samma nivå.
• En förebyggande studie pågår vid Umeå universitet för friska personer som bär på SOD1-mutationer med hög risk att utveckla ALS.

Så fungerar Tofersen

Tofersen är ett läkemedel som administreras genom månatliga injektioner direkt in i ryggmärgsvätskan. Det verkar genom att minska produktionen av det sjukdomsframkallande proteinet SOD1.

"Tofersen fungerar genom att sätta sig som ett hänglås på genen och förhindrar att det sjukdomsframkallande proteinet bildas," förklarar Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Olika mutationer ger olika sjukdomsförlopp

Det finns 16 olika ställen på SOD1-genen där mutationer kan orsaka olika typer av ALS-sjukdom. Forskning pågår för att fastställa om Tofersen är verksamt mot alla dessa varianter.

En svensk patient, vars ALS har hejdats av Tofersen, bär på mutationsvarianten A4S, som vanligtvis leder till ett snabbt sjukdomsförlopp.

"När han hörde av sig i januari 2020 med tidiga symtom var det väldigt viktigt att vi kunde göra en snabb utredning och få med honom i fas III-studien av Tofersen, VALOR-studien. Vi visste från fas II-studien att det tycks ha allra bäst verkning när den sätts in tidigt," säger Andersen.

Enligt Andersen har Tofersen testats även på patienter som haft ALS i flera år med påvisbar effekt. Ingen patient i Sverige har blivit frisk av läkemedlet, men många har upplevt en kraftig inbromsning av sjukdomen. Hos flera patienter har sjukdomen stabiliserats på ungefär samma nivå.

Kartläggning av genetiska faktorer

En stor del av Andersens arbete handlar om att bygga en biobank med blodprov från 17 000 patienter och deras anhöriga. Genom denna kartläggning kan forskarna studera hur sjukdomsförloppet ser ut och hur starkt genomslag den sjukdomsalstrande genen har.

Vissa mutationer i SOD1-genen, som exempelvis D109Y, kan bäras utan att personen blir sjuk. Andra, som A4S som patienten bär på, medför med hundra procents säkerhet att bäraren utvecklar ALS. Vissa genvarianter leder till ett aggressivt sjukdomsförlopp med död inom ett till två år, medan andra, som den vanligaste varianten D90A, innebär en långsammare sjukdomsprogression över flera år.

Förebyggande behandling under utveckling

ATLAS-studien, som bedrivs i Umeå, är den första studien i världen med syftet att förebygga insjuknande i ALS. Friska personer som är anlagsbärare av SOD1 med 100 procents risk att drabbas av ALS kan medverka om de kvalificerar sig, och får då Tofersen i förebyggande syfte. Studien medfinansieras av Hjärnfonden.

Tofersen tillhör en kategori läkemedel som kallas antisens-oligonukleotider (ASO). Detta är syntetiska DNA- eller RNA-strängar som binder till mRNA för att blockera proteinproduktion eller påverka genuttryck. Forskarna arbetar nu med att utveckla liknande substanser som kan riktas mot andra kända ALS-gener.

Resultaten från Tofersen-studierna visar att det är möjligt att behandla ALS. Forskarna kan direkt mäta läkemedlets effekt på SOD1 i ryggmärgsvätskan och följa patientens muskelstyrka, andningsförmåga och välbefinnande. Denna framgång driver på utvecklingen av nya läkemedel mot SOD1-ALS och andra typer av ALS-sjukdomar.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism (kräver att du har betalversionen av ChatGPT).