Ett nytt kompositmaterial gör det möjligt att skräddarsy fixeringsplattor för varje fraktur och ska både ge bättre och billigare behandling av frakturer.

Komplicerade frakturer kräver ofta att benet fixeras för att läkningen ska bli snabb och smärtfri. Men i en del fall är det svårt att få till en bra fixering, vilket kan leda till en lång och smärtsam rehabilitering.

Ett nytt kompositmaterial som forskare vid KTH utvecklat ska förhoppningsvis göra det enklare att fixera frakturer. Materialet är ett så kallat esterfritt material som enligt forskarna har stora fördelar jämfört med de metallplattor som idag används för fixering.

– Vårt senaste material är lika starkt som dentala kompositer men med fördelen att den är giftfri och biokompatibel för användning inne i kroppen. Materialet och metoden vi föreslår är det bästa av två världar. Dels kan kirurger fortsätta att använda skruvar för stabiliteten, dels får de ett material som kan formas efter frakturer till skillnad från metallplattor som kommer i bestämda former, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi på KTH och en av forskarna bakom materialet, i ett pressmeddelande.

Formen på plattan kan skräddarsys för varje fraktur och den kan tillverkas när den behövs. Det gör att sjukhusen inte behöver sitta på ett lager med metallplattor, som kan kosta över 3 000 kronor styck.

Kompositplattorna har också klara fördelar vid mindre frakturer.

– Idag när en patient brutit ett finger används metallstift för att fixera brottytorna mot varandra. Sedan gipsas fingret. Kirurgerna vill helst inte använda metallplattor i dessa delar av kroppen på grund av mjukvävnadsinväxt. Patienten får gå med metallstiften och gips i cirka fyra veckor innan rehabiliteringen kan påbörjas. Om den nu kan påbörjas. I cirka 40 procent av alla fall, alla operationsmetoder inräknade, måste patienten omopereras vilket orsakar både smärta och kostar pengar, säger Michael Malkoch.

Målet är nu att får ett CE-godkännade fram till 2024 och sedan börja sälja materialet. Och då är det inte bara människor som ska kunna dra nytta av de nya plattorna.

– Vi har också en tydlig ambition att nå ut till veterinärer och djur. Att komma igång med kliniska studier på detta område. Oftast är beslutet att använda en särskilt teknik för frakturfixering något som ligger hos den enskilde veterinären. Att få ut materialet på denna marknad är en viktig pusselbit i den större bilden, säger Michael Malkoch.

Läs hela studien här.

Bild: KTH