Ett banbrytande sätt att integrera elektronik i levande vävnad har visat att det är möjligt att 3D-printa kretsar i mikroskopiska maskar, vilket öppnar nya möjligheter för hjärnimplantat, medicinsk teknik och behandling av neurologiska tillstånd.

Denna innovation kombinerar precisionen hos laserbaserad 3D-printing med ett speciellt formulerat bläck för att odla flexibla, trådar inom levande organismer.

Ett nytt tillvägagångssätt för att sammanföra teknologi och biologi

Traditionella metoder för att integrera elektronik i människokroppen har stött på många utmaningar på grund av den rigida naturen hos vanliga elektronik och de invasiva procedurer som krävs för att implantera dem.

Det nya tillvägagångssättet bygger dock på laserbaserad 3D-printing för att skapa flexibla, ledande strukturer inuti kroppen, vilket öppnar upp möjligheter för icke-invasiva, långvariga och effektiva anslutningar.

Skapande av anpassade kretsar i levande organismer

Forskare har använt en högupplöst Nanoscribe 3D-skrivare för att skapa kretsar inom en polymerscaffold placerad på en skiva av musens hjärnvävnad. Den resulterande elektroniska kretsen stimulerade effektivt musens hjärnceller, vilket visar potentialen för att koppla upp sig med levande celler.

Teamet gick sedan ett steg längre genom att framgångsrikt 3D-printa ledande strukturer inuti levande rundmaskar, C. elegans, vilket visar på metodens genomförbarhet i levande varelser.

Utmaningar och framtida konsekvenser

Även om det fortfarande finns utmaningar att övervinna, såsom rörelsen av levande vävnad under tryckprocessen och behovet av ytterligare forskning inom biomedicinska tillämpningar, banar detta genombrott väg för skräddarsydda hjärnmaskin-gränssnitt, neuromodulationsimplantat och till och med virtuella verklighetssystem.

Även om fullständig förverkligande av denna teknik kan vara en bit bort, är kombinationen av 3D-printing och flexibla, biokompatibla elektronik ett betydande steg mot en sömlös integration av biologi och teknik, med långtgående implikationer för framtida medicinska framsteg.

Nyhetstips: Thomas Ahlström