Xenobots är namnet på små robotar gjorda av levande celler. De utgör en helt ny livsform och enligt en av forskarna bakom, Josh Bongard, finns det knappt några gränser för potentialen i den nya robottypen. Det är framför allt inom sjukvården de kommer att kunna göra nytta. Den som sett serien Travelers, kanske kan få ett hum om vad tekniken handlar om – där används "nanites" som hjälpmedel i bland annat operationer.

År 2020 publicerades en artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences, där forskare från University of Vermont för första gången beskrev det lilla underverket och hur de gick tillväga för att skapa det.

Ett datorprogram simulerade 100 olika konfigurationer av roboten, som består av några hundra hud- och hjärtceller från ett grodembryo. Forskarna valde sedan ut de konfigurationerna som gjorde bäst ifrån sig och skapade dem av verkliga celler.  Avgörande var, förutom rörelseförmåga, även andelen "passiv" vävnad i designerna, då det ger utrymme för fler funktioner för robotarna längre fram.

Resultatet blev en liten xenobot vars utseende professor Josh Bongard liknade vid "ett poppat pocorn". Roboten kunde röra sig framåt och självständigt. Flera xenobots tillsammans rörde sig koordinerat. De kunde även hålla sig i rörelse i flera veckors tid, bara med den energi som finns lagrad i cellerna. Men vad som kanske var än märkligare var att xenobotsen helade sig själva när de blev skurna på mitten, och de kunde till och med plocka upp saker.

I år släppte forskarna en ny artikel där de beskrev hur de uppdaterat xenoboten och nu kan de skapas enbart med hjälp av hudceller och de visar upp gruppbeteenden. De kan exempelvis arrangera objekt tillsammans och sortera dem i "högar". De visade också upp en sorts minne. När de utsattes för ett visst ljus ändrade de färg och behöll den nya färgen. På det viset skulle de kunna användas för att undersöka en miljö och rapportera om vad de sett.

Vi frågade en av forskarna bakom studien, Michael Levin, om vilken roll xenoboten kommer att spela i framtidens medicin.

– På kort sikt kan xenobots per se vara användbara levande maskiner. I kroppen kan de städa upp i artritiska leder, leverera regenerativ medicin, känna av trubbel i magen och tarmar, hela sår, jaga cancerceller, ta bort plack och så vidare, skriver han i ett mejl.

Han säger vidare att de också skulle kunna användas för att skulptera vävnad vid organtransplantation, rensa upp gifter i vatten, känna av om det finns giftiga kemikalier i en viss miljö och mycket annat.

Men än är det en bit kvar tills xenoboten kan användas inom medicinvetenskapen. Enligt Michael Levin skulle de krävas att de går att skapa dem av mänskliga celler och det forskarna måste lista ut är hur de ska programmera dem för att lösa nyttiga uppgifter.

Josh Bongard, som också jobbat med framtagande av xenoboten, ser även ett annat spännande användningsområde:

– Den mest spännande applikationen är att använda xenobots som nya vetenskapliga instrument, som mikroskåp eller cyclotroner: det är troligt att xenobots kommer hjälpa oss att förstå biologi på sätt som är svårt för organismer som är naturligt utvecklade.

Bild: Från University of Vermont.

Se Michael Levins TED-talk "The electrical blueprints that orchestrate life".