Grundaren av Skånemotor, entreprenören och hedersdoktorn, Johan Wester har lagt ett brokigt 2020 till handlingarna. Nu delar han med sig av sina tankar kring människans viktiga krokighet och sin syn på AI.

Johan Wester är komiker, skådespelare och entreprenör. Han är bland annat känd för att ha vunnit På spåret två gånger.

Tillsammans med vännen och Hipp-Hipp-partnern Anders Jansson har han grundat filmproduktionsbolaget Anagram som har flera lyckade produktioner på meritlistan, exempelvis Tunna blå linjen.

Johan är också grundare och kreativ chef för Skånemotor, ett bolag som beskrivs som en ”relationsgenerator” och idéverkstad, där själva grundtanken är att krocka olika företeelser i samhället för att stimulera till innovation.

Vi träffar Johan på hans kontor i Lund. Den skånska lättsamheten avväpnar när han tar emot oss och vi börjar med en rivstart genom att direkt gratulera till att Johan i december förra året blev utsedd till hedersdoktor på Lunds Tekniska Högskola.

Grattis! Hur känns det?

- Kul! Jag är jättestolt och jätteglad. Jag ser det både som en koppling till min naturvetenskapliga gymnasietid, men också till att jag studerade humaniora på universitetet. Jag har viljan att mixa olika discipliner och föra folk samman, något som jag inbillar mig var avgörande för att jag fick den här titeln.

Han ser hedersutnämningen som en uppmuntran att göra mer och som ett bevis på att fler tror på konceptet att skapa en plattform för samtal mellan människor inom olika fält.

Du har ett smittsamt driv inom flera områden, men vad gjorde dig intresserad av teknik, nya idéer och entreprenörskap?

- Det hänger nog ihop med att jag har fyra personlighetsdrag, som var för sig är positiva, men sammantaget kan få en negativ bieffekt, skrattar Johan. Det är dels den kreativa, den som blir till humor och ”hitte-på”. Och dels en matematisk sida. Jag har lätt för att se mönster, sammanhang och helheter. Sedan har jag en allmänbildningsvurm och har lätt för att bli intresserad, engagerad och det går över i det fjärde som är ett ansvarskännande, ett entreprenörskap där jag vill driva saker.

Det innebär att han ofta blir superintresserad av ämnen och frågor, går nyfiket på djupet och ser mönster och möjligheter. Ovanpå det skenar kreativitet iväg och det blir väldigt snabbt, väldigt mycket för mycket att göra då.

Johan beskriver att denna blandning av kompetenser ibland kan leda till stora ouppnåeliga projekt, men att det har fått honom att se möjligheter, där andra kanske inte ser dem.

Humanism lockade Johan till Warp

Ny teknik leder som bekant till ytterligare nya  innovationer. Men i den snabba utvecklingen som pågår måste det fortsätta finnas en tolerans för människans mänsklighet. Människans ”krokighet”, säger han, är det som gör oss kreativa. Han ger röst åt den teoribildning som hävdar att bara människan kan vara kreativ på det sätt så som människan är.

- Visst kan kanske datorer komma att skriva skämt, men jag tror det blir svårt att få en dator att tänka lika mänskligt och krokigt som exempelvis Johan Glans. Jag vill se ett humanistiskt samhälle som är förlåtande, med massa teknikutveckling, men där brister och fel får förekomma och som därigenom är mänskligt. Det är det som jag vill kämpa för. Jag vill medverka till en framtid där vi människor får plats. Varför lägga upp ribban på en nivå där ingen av oss klarar av att passera?

Förra året blev han Premium Supporter hos Warp. På frågan vad som lockar honom med Warp svarar han att det är det humanistiska perspektivet. För honom är inte teknik så intressant för teknikens skull, utan det är hur tekniken kan göra livet bättre för människor.

- Det finns en teknikkoppling, men med en humanistisk grundton som tilltalar mig. Ja, jag är intresserad av det uppkopplade samhället och AI – utvecklingen. Men jag är också intresserad av frågan: ”Vad bör vi göra?”.  Bara för att vi kan göra något, måste vi inte automatiskt gå den vägen. Vi har möjligheter att välja.

- Vår värld är i skriande behov av nya lösningar och svar, men vi måste bära med oss att det är i dissonansen och det icke-perfekta som mycket av det vackraste uppstår, i konsten och i livet.

- Utveckling bygger på att vi vågar göra fel, som individer och samhälle.

- Hade livet blivit som vi tänkt oss hade vi nog diat hela livet. Om du frågar en bebis om den vill ha lövbiff eller bröstmjölk, hade den valt det senare alternativet. Sedan kommer någon och trycker in en puré i munnen.  Det är inte gott i början, men om jag ibland får saker som jag inte bett om och som jag uppfattar som ”fel” så kan jag få ett rikare liv. Idag ska vi välja bort och blocka allt och alla som inte passar oss, det är en farlig utveckling.

Googla kaotiskt

Johan har utvecklat små egna modeller för att skapa den magiska mängden utvecklande friktion. Den perfekta blandningen applicerar han på mycket i livet. Den består av två tredjedelar- regel och en tredjedel undantag.

- Vi gillar regler och uppskattar undantagen desto mer. Gör man något två gånger, så kan vi göra något annat den tredje. Regeln ger en stabil trygg rytm och undantaget ger variation och nya perspektiv. En arbetsvecka är två tredjedelar jobb och en tredjedel helg. Har jag ett stort mingel och vill att det ska kännas både hemtamt och lite extra så bjuder jag två tredjedelar jag känner och en tredjedel mer okända. Jag bjuder in det oväntade blandat med det förväntade.

Han delar även med sig av ett knep för att röra om bland tankarna och skapa oväntade kopplingar; att googla halva meningar.

- Söker jag medvetet lite halvkaotiskt kan jag få mer. Felträffar och felassociationer hjälper mig att få nya perspektiv.

Du låter optimistisk om både människa och framtid, ser du dig som en optimist?

- Jag är absolut en optimist, delvis av ren nödvändighet. Det finns gott om dystopiska filosofer som man kan hämta insikter från, men jag har en tro på att vi kan påverka och det hjälper mig att känna mening.

Han ger ett exempel på hur han tänker.

- Om vi utgår från det vi har idag som idealet kommer all förändring innebära smärta och besvikelser. Ta all teknikutveckling, AI, robotar med mera och tänker vi då att de bara hotar våra nuvarande jobb, då blir vi lätt negativa och ser inte allt gott det öppnar för. Om vi istället blir förälskade i en framtidsvision om en bättre värld, där vi alla behövs, då kommer vi se möjligheter och välkomna alla förändringar. Ju förr desto bättre.

EN FLASHMOB FÖR IDÉER

Johan Westers år 2020 bjöd på flera positiva saker, men även han drabbades personligen av coronapandemins kylande hand på ekonomin då han vanligtvis ofta jobbar som moderator på stora konferenser och event. I den coronastiltje som blev, ville han bidra med energi och nya förändringspositiva sätt att tänka. Därför drog han igång sverigevscorona.se

Under ett dygn i mars 2020 genomförde han en ”idéflashmob” där folk digitalt fick bidra med sina vildaste idéer och reflektioner kring corona. Det kom in över 5000 förslag och efter fem veckors dygnet-runt-arbete hade Johan fått ihop sju fullmatade kompendier med inspirerande idéer och uppbyggliga uppslag att använda under pandemin.

I allt Johan Wester tar sig för har han visionen om att vara i ett gränsland och fungera som en wingman mellan olika communitys.

Ur Sverigevscorona växte till exempel ”Visionära insatsstyrkan” fram. Det är en satsning inom Skånemotor där det i nuläget är nästan 2000 kreativa mellanrumsspringare och engagerade medborgare som anmält sig för att spåna framsynta, hållbara lösningar i syfte att så frön för en bättre värld.