đ KlĂ€derna som hjĂ€lper dig att slippa svettas
Svett kan öppna mikroskopiska ventiler i ett tyg och slÀppa ut vÀrme just pÄ de stÀllen dÀr kroppen svettas för tillfÀllet.
Dela artikeln
Forskare vid Duke University i USA har utvecklat ett material som hĂ„ller vĂ€rmen nĂ€r kroppen Ă€r torr, men som öppnar en sorts ventiler nĂ€r du börjar svettas. NĂ€r svetten dunstat bort stĂ€ngs ventilerna igen och hĂ„ller kroppen varm. Ăppningen och stĂ€ngningen av de mikroskopiska ventilerna sker automatiskt nĂ€r vĂ€rmen gĂ„r upp eller ner och det behövs inget batteri eller liknande för att driva ventilerna.
Det finns förstĂ„s redan klĂ€der som âandasâ, men den hĂ€r metoden ska vara mycket effektivare pĂ„ att bli av med svett. I tester som forskarna gjort var det nya materialet 16 procent bĂ€ttre pĂ„ att hĂ„lla vĂ€rmen och 14 procent bĂ€ttre pĂ„ att slĂ€ppa ut vĂ€rme Ă€n dagens material.
En fördel med materialet Àr att det blir enklare att veta hur man ska klÀ sig vid tillfÀllen dÄ kroppen snabbt kan gÄ mellan att vara varm och kall.
â Folk som Ă„ker skidor eller vandrar i kyligare vĂ€der har ofta flera lager sĂ„ att de kan anpassa hur mycket vĂ€rme deras klĂ€der fĂ„ngar in i takt med att kroppen vĂ€rms upp. Genom att placera bitar av vĂ„rt material pĂ„ strategiska stĂ€llen kan det slĂ€ppa ut vĂ€rme nĂ€r det behövs. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt skulle det rĂ€cka med ett plagg för alla tillfĂ€llen, sĂ€ger Po-Chun Hsu, en av forskarna bakom det nya materialet, i ett pressmeddelande.
En annan fördel Àr att materialet kan slÀppa ut vÀrmen dÀr den genereras pÄ kroppen och inte bara pÄ vissa partier. En metod som annars Àr vanlig nÀr tillverkare sÀtter in blixtlÄs exempelvis under armarna.
â Vi vill att just de partier av kroppen som svettas ska ventileras och det Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis armhĂ„lorna. Bröst- och ryggpartiet behöver ofta mer ventilation och att sĂ€tta blixtlĂ„s dĂ€r Ă€r sĂ„ opraktiskt att det dĂ„ Ă€r lika bra att ta av sig plagget helt, sĂ€ger Po-Chun Hsu.
Materialet Àr i grunden ett nylontyg som klippts upp pÄ ett speciellt sÀtt och sedan tÀckts med en silveryta. Silverytan Àr bara 50 nanometer tjock, 2 000 gÄnger tunnare Àn ett pappersark, men det rÀcker för att ge materialet dess egenskaper.
Bild: Pixabay/Simon