Det skrivs för få positiva böcker och tidningsartiklar om världens tillstånd. Bortsett från några klart lysande stjärnor som Steven Pinker och den framlidne Hans Rosling har det funnits fler domedagsprofeter än optimister. MIT-forskaren Andrew McAfee är något så ovanligt som en miljöoptimist. Hans bok More from Less: The Surprising Story of How We Learned to Prosper Using Fewer Resources―and What Happens Nexthar fått stort genomslag de senaste åren. Som alla bra böcker väcker den frågor. McAfee visade att av de sextiotalet naturresurser han undersökte i USA hade i princip alla används mindre över tid. McAfees bok fick oss att fråga hur det ser ut i Sverige.

Fördelen med att vara forskare är att man ibland kan ta sig tid att besvara frågor man funderar på. Resultatet blev boken Mer för mindre?: tillväxt och hållbarhet i Sverige (finns att ladda ner gratis här). Utvecklingen i Sverige mellan 1990 och 2018 studerades. Under de fyrtiotalet talartillfällen då vi presenterade boken har ingen varit i närheten av att gissa att Sveriges miljö har utvecklats så bra som den har gjort. Okunskapen var mycket utbredd oavsett om det var svenska eller utländska akademiker och studenter. I denna översiktsartikel går vi igenom några av de viktigaste resultaten.

Koldioxid

I världen har utsläppen de senaste åren ökat, men i Sverige ser utvecklingen annorlunda ut, här kombineras ökad tillväxt med miljöframsteg. Mellan 1990 och 2018 som boken studerar växte den svenska ekonomin med 90 procent, befolkningen med 1.6 miljoner och koldioxidutsläppen minskat 27 procent. Under perioden när ekonomin växte med 90 procent använde vi 0.07 procent mer el, en el som producerades grönare.

Vilka är då orsakerna till denna minskning? Teknisk utveckling har varit en nyckelkomponent. De totala utsläppen från bilar har minskat med 21 procent sedan 1990, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner. Energieffektiviseringen av fordonsflottan har gått snabbt då äldre fordon ersatt nya, mer bränslesnåla. Fordon som lämnar flottan (skrotas) bidrar också till en minskning av utsläppen. Koldioxidutsläppen från personbilsflottan som helhet (gamla och nya) sjönk från 149 g/km (6,0 l/100km) 2018 till 146 g/km (5,9 l/100km) 2019. Nya bilar drar långt mindre än genomsnittet och man kommer uppemot 70 mil längre på en motsvarande tank jämfört med morfars jätte Toyota från tidigt 2000-tal.

Den här sortens utveckling är därmed långt ifrån unik för Sverige.  I en majoritet av EU länderna har utsläppen minskat samtidigt som välståndsnivån har ökat. Utsläppen av koldioxid minskade sammanlagt med 25 procent mellan 1990 och 2019, medan ekonomin växte med 63 procent under samma period.  I en del länder har BNP vuxit med över 100 procent medan utsläppen har halverats. Detta är extra intressant då 80 procent av vår import kommer från dessa länder och den samlade importen från hela Asien är motsvarar 10 procent.

Föroreningar

Luftföroreningarna i Sverige har minskat avsevärt. Sedan 1990 syns fall på uppemot 80 procent i flera kategorier. 24 av 26 luftföroreningar som Naturvårdsverket publicerar data för minskade i absoluta tal sedan 1990. Den största procentuella nedgången skedde i utsläppen av bly, som sjunkit med 95 procent men även svaveldioxid har uppvisat en kraftig minskning på 80 procent sedan 1990. I genomsnitt har minskningen varit 52 procent. Då BNP har ökat med 85 procent under samma tidsperiod är nedgången i relation till BNP betydande och visar att vi i Sverige klarade av att kombinera en snabbt växande ekonomi med en förbättrad luft.

I flera utsläppskategorier har det handlat om kraftiga nedgångar i utsläpp, exempelvis minskade utsläppen av bly till luft med 97 procent beroende på att teknikutveckling inom fordonsindustrin möjliggjorde ett byte till renare alternativ, politiken drev även på. Minskningen i utsläpp av kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen och kväveoxider under de senaste 30 åren kommer från transportsektorn. Där är katalytisk avgasrening den viktigaste förklaringen.

Nedfall av svaveloxid leder till försurning av mark och vatten. Kraftig försurning påverkar djur och växter på land men främst i sjöar och vattendrag. Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsaken till minskningen. Kväveoxidavgiften och svavelskatten bedöms ha bidragit till innovation och mer energieffektiva produktionsprocesser, vilket möjliggjort utsläppsminskningar till låga kostnader.

Exponering för partiklar är associerat med andningsbesvär och andra luftvägssymtom, men även hjärt- och lungsjukdomar. Totala utsläpp av fina partiklar minskade med 59 procent mellan 1990 och 2018. Industriprocesser för tillverkning av papper och massa, striktare avgaskrav och införande av miljöklasser för fordon bedöms vara centrala faktorer för nedgången i utsläpp.

Hopp även för andra länder

Den stora poängen i vår bok är att om Sverige kan förbättras finns det hopp och möjlighet för andra länder att förbättras. Det finns ingen anledning att bryta ihop trots att det ser mörkt ut globalt, i stället bör vi ta fram morgondagens teknologi.

Likt McAfee fann för USA finns det positiva nyheter för miljöutvecklingen i Sverige, där det exempelvis har skett imponerande minskningar i utsläppen av miljögifter de senaste 25 åren. Det verkar som att en kombination av miljölagstiftning och teknologiska framsteg har förbättrat miljön samtidigt som vi upplevt ekonomisk tillväxt. Förändring är inte bara möjligt utan har också skett, vilket är viktigt att uppmärksamma.

För att för att leva upp till Parisavtalet måste de globala växthusgasutsläppen minska. Även om de globala utsläppen inte har minskat, har växthusgasutsläpp från utvecklade ekonomier som EU och USA sjunkit trots fortsatt ekonomisk tillväxt. Detta är tack vare att teknikutvecklingen i många ekonomier har bidragit till en kraftig nedgång i priserna på förnybar energiteknik, vilket har förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för att snabbt minska koldioxidutsläppen.

Jonas Grafström, forskare och vice VD på Ratio
Christian Sandström, biträdande professor på Ratio och Jönköping International Business School

Underlaget och siffrorna finns tillgängliga boken Mer för mindre? – tillväxt och hållbarhet i Sverige. Läs mer om boken här.

🥤 Peak Stuff

Den amerikanska ekonomin förbrukar nu mindre resurser, inte mer. USA har nått Peak Stuff. Det visar kraften i digitalisering, och att fortsatt utveckling är vägen fram till ett miljömässigt hållbart samhälle.

Warp NewsMathias Sundin