Pessimisten ser svårigheter i varje möjlighet. Optimisten ser möjligheter i varje svårighet, sa Winston Churchill. Att vara optimistisk handlar inte om att blunda för svårigheter, men att fokusera på hur de kan lösas.

Mänskligheten har stora utmaningar framför sig, inte minst vad gäller klimatförändringarna, men vi har också större möjligheter än någonsin att lösa dem tack vare en teknikutveckling som saknar historiskt motstycke.

Det finns tre grundläggande skäl till att vara faktabaserad optimist.

Vi lever i den bästa av tider

Fakta visar, vilket Hans Roslings föreläsningar visade med stor tydlighet, att mänskligheten aldrig har haft det bättre. Vi lever längre, har högre livskvalitet och blir mindre sjuka än någonsin i historien och det blir hela tiden bättre. Pandemin har inneburit ett avbräck i den här makalösa utvecklingen, men med perspektiv är trenden tydlig, och mycket pekar nu på en snabb återhämtning. Teknik, vetenskap och demokrati är de främsta drivkrafterna till denna utveckling.

Trots detta tror majoriteten av världens befolkning, inte minst i Sverige, att saker blir sämre. De flesta har alltså en helt felaktig bild av världen där vi borde vara optimistiska inför utvecklingen, men är pessimistiska. Precis som Roslings Gapminder är det här något vi vill ändra på och det så snart som möjligt. En felaktig bild av världen där många tror att demokrati och de globala institutioner som byggts upp misslyckats skapar en farlig grogrund för auktoritära och anti-demokratiska krafter. Pessimismen är livsfarlig.

Vi kan påverka framtiden

Faktabaserad optimism handlar om att ha en kunskapsbaserad och väl kalibrerad syn på framtiden och dess osäkerheter. Den accepterar att framtiden inte är skriven i sten och agerar på arbetshypotesen att chanserna för en ljus framtid beror på hur vi agerar i dag.

I vilken utsträckning kan vi påverka framtiden och hur mycket handlar om slump och naturliga processer som vi inte rår på? Precis som i klimatfrågan är det något vi inte riktigt vet, men varför chansa? Det rationella är därför att anta att våra handlingar spelar roll och att ha en optimistisk grundsyn på att vi kan skapa en bra framtid. Det irrationella, destruktiva och livsfarliga är därmed att ha en pessimistisk syn, då riskerar vi att påverka vår framtid i helt fel riktning.

Optimister mår bättre och lever längre

Det har gjorts åtskilliga studier på optimism och pessimism genom åren. Sammantaget pekar i stort sett alla på att optimister lever längre och har mindre risk att få en rad olika åkommor som högt blodtryck och diabetes samt, föga förvånande, lever lyckligare liv med fler vänner. Vår attityd och livshållning påverkar oss alltså i hög grad även fysiskt och väldigt lite talar för några fördelar med en pessimistisk syn. Den kan snarare vara livsfarlig.

Det finns förvisso en fördel med pessimismen: genom att alltid tro det värsta och måla upp hemska scenarion går det, kanske, att skydda sig mot besvikelse.

Det blir en slags snuttefilt att skydda sig bakom. Ett sätt att slippa försöka lösa problemen, slippa sticka ut hakan och riskera att bli sågad för sina förslag på lösningar.

Men det är inte så vi för mänskligheten framåt och skapar en bra framtid och det var inte heller så de ljusa krafterna gick segrande ur en av historiens mörkaste händelser. Fråga Winston Churchill.