đą Hur en lĂ„da och en lastbilschaufför gjorde vĂ€rlden mindre och vĂ€rldsekonomin större
Att lasta ett mellanstort fartyg med löst gods kostade 5,86 dollar per ton Är 1956. AnvÀnde man istÀllet containrar för godset sjönk kostnaden till 16 cent. Detta genombrott kom att dramatisk förÀndra vÀrlden under halvan av 1900-talet.
Dela artikeln
đŁđ
En tuta pÄ ett fartyg Àr mÀktig. TÀnk dig dÄ om tusentals fartyg tutar samtidigt.
Klockan 11.30 amerikansk östkusttid den 30 maj 2001, ljöd skeppshornen pÄ alla containersfartyg runt om pÄ vÀrldshaven.
Samtidigt pÄgick begravningen för lastbilschauffören Malcom MacLean. Det var för att hedra honom som det mÀktiga ljudet nu rullade över vÄgorna.
FÄ personer hade större pÄverkan pÄ 1900-talet och vÄr nutid Àn Malcom MacLean.
Lastbilschauffören som förÀndrade vÀrlden
North Carolina var pĂ„ 1930-talet en stor tobaksproducent och MacLean började i tonĂ„ren köra lastbil och frakta tobakstunnor. Ăver tid byggde han upp ett framgĂ„ngsrikt transportföretag.
PÄ den tiden var logistikbranschen hÄrt reglerad med fasta priser pÄ olika transportrutter. För att kunna tjÀna pengar var det viktigt att pressa kostnaderna, vilket MacLean var duktig pÄ.
Det var i den andan han började fundera pÄ om det inte vore bÀttre att vissa strÀckor transportera lastbilarna med fartyg. Den första idén var att stÀlla hela slÀpet pÄ fartyget, men han skrotade snart den eftersom underdelen och hjulen tog upp alldeles för mycket plats.
IstÀllet packade han varorna i containrar och lyfte ombord dem. Containern kunde lyftas direkt frÄn lastbilen till fartyget, och sedan direkt frÄn fartyget till en annan lastbil vid ankomst.
Den 22 april 1956, inför ett hundratal dignitÀrer, lastades vÀrldens första containerfartyg med 58 containrar och i ett vips sjönk transportkostnaden dramatiskt.
Att lasta ett mellanstort fartyg med löst gods kostade 5,86 dollar per ton Är 1956. AnvÀnde man istÀllet containrar för godset sjönk kostnaden till 16 cent. En minskning med 97 procent.
MacLeans avgörande insikt
MacLean uppfann inte containern. De fanns redan i flera olika former runt om i vÀrlden. IstÀllet var hans banbrytande insikt att ett logistikföretags jobb inte vara att köra lastbil eller fartyg, utan att transportera varor. En sjÀlvklarhet idag, men MacLean var lÄngt före alla andra i sitt tÀnkande och agerade pÄ 1950-talet, skriver Marc Levinson i boken The Box.
MacLean sĂ„g inte bara containerfartyg framför sig, han sĂ„g helheten. Containerhamnar med effektiv lastning till och frĂ„n lastbilar och tĂ„g. Det gjorde att en container kunde packas och tillslutas pĂ„ en plats, köras med lastbil, lastas ombord pĂ„ ett fartyg, segla tusentals mil, lastas över till ett tĂ„g, köras hundratals mil, lastas över pĂ„ en lastbil, köras nĂ„gra mil och anlĂ€nda var som helst i vĂ€rlden bara nĂ„gra veckor senare â och containern öppnades aldrig under hela tiden.
Innan detta system lastades och lossades gods en och en. En lÄda, en sÀck, en vara i taget i ett lÄngsamt och ineffektivt system.
Ăven om att lasta en container var ett massivt kliv framĂ„t pĂ„ 50-talet sĂ„ gick det lĂ„ngsamt dĂ„ jĂ€mfört med nu. NĂ€r MacLeans gĂ€ster tittade pĂ„ lastningen 1956 tog det sju minuter att lasta en container. Idag tar det i de snabbaste hamnarna i Asien 27 sekunder. Man hinner alltsĂ„ lasta 15 containers pĂ„ samma tid man dĂ„ lastade en.
Ideal X hette vÀrldens första containerfartyg. Det var en tanker frÄn andra vÀrldskriget som MacLean byggde om. PÄ den fick plats 58 containers (som var lite större Àn dagens containers). Idag rymmer de största containerfartygen över 24 000 containers.
Transporten av varor innan systemet med containers var sÄ dyrt att internationell handel var liten. Sedan 1950-talet har den mer Àn fyrtiodubblats. Inte enbart tack vare containers, sÄklart, men det har varit en stor faktor. UngefÀr hÀlften av vÀrldens totala varuhandel gÄr via containerfartyg.
Enorma konsekvenser
Konsekvenserna Àr alldeles för mÄnga för att fÄ rum i den hÀr texten, men ett resultat var att just-in-time production blev möjligt. IstÀllet för stora lager kunde tillverkande industri jobba mycket mer effektivt. Detta möjliggjorde Toyota och andra japanska företags framgÄngssaga, vilket i sin tur förÀndrade tillverkning i hela vÀrlden.
Alla konsekvenser Àr inte positiva, handeln och varorna driver exempelvis pÄ utslÀpp av vÀxthusgaser. Men det finns en positiv effekt som överskuggar alla. Den största containertrafiken gÄr mellan Ostasien och Nordamerika, dÀr Kina pÄ senare tid har blivit dominerande. Det Àr i Ostasien mest vÀlstÄnd skapats pÄ senare Är. Utan containertrafiken och den kraftigt ökade handeln hade inte över en miljard mÀnniskor kunnat lyfta sig ur extrem fattigdom senaste tre Ärtiondena.
Handeln och containers Àr sjÀlvfallet inte ensamt ansvariga för detta stora framsteg, men utan den hade det inte var möjligt i den skalan, sÄ snabbt. Hundratals miljoner mÀnniskor hade sannolikt levt kvar i extrem fattigdom utan containertrafiken.
Likt alla tekniska utvecklingar och framsteg för den ocksÄ med sig problem. Men dessa problem gÄr att lösa. Som David Deutsch skriver i Optimism, pessimism och cynism:
"Varje lösning skapar nya problem. Men de Àr bÀttre problem. Mindre av det dÄliga. Fler och större glÀdjeÀmnen."
Det tutar vi för. đŁ
Mathias Sundin
Den arge optimisten
En bok om containers lÄter urtrist, men The Box Àr hur intressant som helst.
.jpg){kind=link}