Upplever du att media har en balanserad rapportering? Att de beskriver verkligheten som den faktiskt ser ut? Baserat på en undersökning, genomförd av Norstat på uppdrag av Warp News, är ditt svar troligen nej.

Bara 28 procent tycker att svenska nyhetsmedier har en balanserad rapportering medan 60 procent tycker att det är övervägande negativt. 42 procent känner sig mer pessimistiska när de tar del av nyhetsmedierna.

Det här är ett stort problem eftersom vi som mediekonsumenter har en förväntan om att medierna ger oss en rapport om verkligheten. Istället får vi en rapport om det värsta som hänt.

Problemet är inte nytt. Det finns ett flertal tidigare undersökningar som visar samma sak och det har gjorts vissa ansatser från medierna att adressera det här.

2015 lanserade Ekot ”konstruktiva nyheter”. Då sade Eko-chefen Anne Lagercrantz att ”Varje vecka hör folk av sig och och säger: Varför är ni så negativa? Eländeströtta lyssnare säger att vi inte ser positiva saker i omvärlden och ibland ger jag dem rätt.”

Jag vet inte vad som hände med Ekots satsning men den hade god ambition. Det handlade inte om att leverera tokroliga historier utan att uppmärksamma möjliga lösningar, inte bara konflikter och skandaler.

Ekots satsning stack ut. Andra redaktioner har levererat just tokroliga historier i sin missriktade ambition att balansera upp det negativa nyhetsflödet. Aftonbladet lanserade exempelvis godanyheter.se där vi just nu möts av: Änkeuttrarna Pumpkin och Harris fann kärlek igen – i varandra: ”Sagolikt slut”.

I Medierna i P1 mötte Expressens tillförordnade ansvariga utgivare Karin Olsson min kritik med att de hade satsat på positiva nyheter under sommaren. Från och med maj räknar jag till 20 nyheter totalt, varav vissa måste vara feltaggade.

Det är för klent. Det här är ett reellt problem för media men det verkar saknas både insikt och vilja att gå till botten av dammen med problemet.

Jag tror Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski var helt rätt ute 2013 när han skrev att ”Mediernas bild av samhället är ofta betydligt mer negativ än positiv. Det blir ett problem om journalistik handlar om att komma så nära sanningen som möjligt.” och ett viktigt skäl till det är, som Anne Lagercrantz sa, att "journalister är tränade i att se elände”.

Det här återspeglas i nyhetsflöden och undersökningar. Rapporteringen är negativ och gör människor pessimistiska. Det som behövs nu är en grundlig diskussion om uppdrag och balans på de svenska nyhetsredaktionerna, inte ett eget litet flöde med "goda nyheter".

Frågan är, vågar nyhetsmedierna ta tag i sitt problem med obalanserad rapportering på riktigt? Det duger inte att vifta bort det med gulliga uttrar.