Om detta handlar Dan Heaths nya bok Upstream – The Quest to Solve Problems Before They Happen.

För någon som blivit sjuk eller rånad känns det säkert föga uppmuntrande att höra om att vi borde förbättra kunskapen om näringslära i grundskolan eller jobba med att stärka ungdomar så att färre blir tonårsföräldrar och föder barn in i kriminalitet. Med andra ord: åtgärder som kan ge effekt om många år.

Men på samhällsnivå måste insatserna ske från båda hållen samtidigt. Dan Heath menar att vi inte bara kan ägna oss åt att rädda de som flyter nerför floden – downstream – vi behöver också ta oss upstream för att åtgärda grundproblematiken. Varför hamnar folk i floden från början?

Dan Heath är senior fellow vid Duke Universitys Center for the Advancement of Social Entrepreneurship (CASE). Tillsammans med sin bror Chip utgör han författarduon Heath Brothers, vilket har resulterat i böcker som The Power of Moments, Decisive, Switch och Made to Stick.

Upstream (som han skrivit på egen hand) är hoppingivande eftersom den visar att det finns enorma samhällsvinster och effektiviseringsmöjligheter om vi bara ser till att mäta rätt saker. Ifall ett företags kundtjänst exempelvis har som mål att hantera så många ärenden som möjligt, vem arbetar då för att dessa ärenden inte ska uppstå från början? Poliser som jagar en viss typ av statistik skapar mer eller mindre medvetet beteenden för att boosta sina siffror. Premieras vårdsystemet av att vi blir sjuka eller friska?

Det går med andra ord fort att skapa självuppfyllande cirklar som bidrar till oförutsedda konsekvenser, tvärtemot vad man hade tänkt från början.

Ett vanligt förekommande exempel är ”The cobra effect”: När Storbritannien styrde Indien ville den brittiska regeringen begränsa antalet farliga kobror i Delhi. Sagt och gjort, indierna fick belöning för varje kobra man lyckades fånga in och döda. Effektivt! Men ganska snart insåg mer företagsamma ormfångare att det var lukrativt att börja föda upp nya ormar för att på bästa sätt dra nytta av incitamentssystemet. När britterna hörde talas om detta slopades utbetalningarna omedelbart, varpå de uppfödda ormarna släpptes ut. Kobrapopulationen var nu större än någonsin.

Eller, som Dan Heath ständigt återkommer till i boken: ”Varje system är perfekt utformat för att skapa just det resultat som det får.”

Det är lätt att på pappret se självklarheten i det långsiktiga, förebyggande arbetet. Men i praktiken är det desto svårare. Vem vågar satsa på ett samhällsinitiativ som kanske ger utdelning 10, 20 eller 30 år senare? Och vem ska skörda frukterna av en eventuell framgång? Att gå till roten med problemet gör det sannolikt svårare att mäta denna framgång över huvud taget.

Upstream ger oss i alla fall en hel del konkreta exempel på när uppströmsåtgärder har lyckats, och författaren erbjuder ett tankesätt som kommer vara alltmer värdefullt framöver – särskilt nu i tider där mycket ska byggas upp på nytt. Näringsliv, politik, vårdsystem och pandemiresiliens till exempel.

I min egen bok Vad händer nu med framtiden – 20 visioner om Sverige efter corona återkommer vi ständigt till just långsiktighet, tvärsektoriella samarbeten och förebyggande arbete. Köp den tillsammans med Upstream och gör dig redo för hösten!