𩬠Bisonoxen Ă„tervĂ€nder till RumĂ€nien
Tack vare ett lÄngsiktigt bevarandearbete gör bisonoxen comeback i RumÀnien, efter tvÄ Ärhundraden av frÄnvaro
Dela artikeln
Bisonoxen Ă€r Ă„terigen en av arterna i rumĂ€nska Karpaterna, efter 200 Ă„rs frĂ„nvaro. Att fĂ„ bisonoxen att Ă„terkolonisera detta ekosystem Ă€r resultatet av lĂ„ngsiktigt bevarandearbete. Ăven om det Ă€r en mindre vanlig syn att se en bisonoxe i RumĂ€nien nu Ă€n för nĂ„gra hundra Ă„r sedan, sĂ„ gör de en stark comeback.
Den sista vilda bisonoxen i Europa sköts 1927 av tjuvjÀgare. Nu nÀr arten har gjort comeback i RumÀnien sÄ har ett kritiskt steg tagits för att hÄlla arten borta frÄn listan över kritiskt hotade arter.
"Det fanns ett akut behov av att Äterigen ge bisonoxarna chansen att leva i vildmarken och att blanda generna frÄn dessa bisonoxar frÄn fÄngenskap", sÀger Matei Miculescu, som arbetar för Bison Reintroduction Project som inrÀttats av WWF och Rewilding Europe till Euronews.green.
Euronews rapporterar att under de senaste Ären sÄ har bisonoxarna lockats lÀngre in i skogar med riklig vegetation. Detta gör det möjligt för dem att utöka sin naturliga livsmiljö. Enligt Miculescu mÄr djuren mycket bÀttre i naturen Àn i fÄngenskap.
Mer Ă€n 200 Ă„r efter att bisonoxen senast sĂ„gs i RumĂ€nien startade The Bison Reintroduction Project 2014. Idag finns det 105 individer som strövar fritt i Èarcubergen. Sedan 2014 har 38 kalvar fötts i regionen. Siffran vĂ€cker hopp om artens framtida överlevnad.
NÀr de majestÀtiska varelserna först anlÀnder till RumÀnien sÄ mÄste de under flera veckor vÀnja sig vid RumÀniens vildmark, innan de slÀpps fria att leva i det vilda.
"MÄlet Àr att uppnÄ en population pÄ 250 individer pÄ fem Är", sÀger Marina Druga, som leder projektet till Euronews.
Euronews skriver att experter tror att Äterinförande av bisonoxar kan gynna omkring 600 andra arter och bidra till vÀlbefinnandet i det större ekosystemet. De arter som gynnas Àr allt frÄn köttÀtare till smÄ mikroorganismer.
"De förÀndrar skogens landskap och arkitektur genom att stoppa spridningen av invasiva trÀdarter, sprida frön frÄn hundratals vÀxter och skapa stigar som mindre djur anvÀnder för att komma Ät mat", sÀger Druga.