• Nya studier visar en minskning av demensfall under de senaste 25 åren.
• Förbättrad hjärt-kärlhälsa kopplas till lägre demensrisk.

Demens, ett begrepp som en gång framkallade bilder av en oundviklig nedgång i samband med åldrande, möts nu av en ny våg av vetenskaplig optimism. I de rikaste delarna av världen har trenden vänt.

En omfattande studie som granskat välbefinnandet hos nästan 50 000 personer över 65 år visar en minskning av nya demensfall med 13 procent per årtionde i Europa och Nordamerika.

På det prestigefyllda Harvard TH Chan School of Public Health ser epidemiologiska avdelningens ordförande Albert Hofman klara indikationer på en minskad absolut risk att utveckla demens jämfört med för 30 år sedan. Denna hoppfulla trend är inte begränsad till väst; Japan, känt för sin stora äldre befolkning, börjar visa ett liknande mönster.

Varför minskar det?

Även om de exakta orsakerna till denna nedgång fortfarande pusslas ihop, lyfter experter som Hofman fram förbättrad hjärt-kärlhälsa som en trolig bidragande faktor, med tanke på det etablerade sambandet mellan hjärthälsa och demensrisk.

I årtionden har västvärlden jobbat aktivt mot hjärt-kärlsjukdomar, vilket lett till utbredd användning av blodtrycksmediciner och kolesterolsänkande statiner. Denna betoning på hjärthälsa verkar nu betala sig även när det gäller mental skärpa.

Minskningen av demenstalen har varit tydligast hos män, vilket återspeglar tidigare folkhälsoinsatser som främst riktade sig mot mäns hjärt-kärlrisker. Detta könsspecifika tillvägagångssätt grundar sig i den historiska — och felaktiga — uppfattningen att kvinnor var mindre benägna att drabbas av sådana tillstånd.

En annan faktor i detta komplexa pussel är idén om "kognitiv reserv" — hjärnans förmåga att motstå demensens försämringar utan uppenbar funktionsförlust. Forskning indikerar ett samband mellan längden på formell utbildning och en lägre sannolikhet för demensmanifestation. Vilket antyder att en längre utbildningsresa kan stärka hjärnan mot framtida kognitiv nedgång.

Dags att tänka nytt

Nedgången var oväntad, även för erfarna forskare som Carol Brayne från University of Cambridge. Brayne, som en gång tänkte att demens var oupplösligt kopplad till åldrandet, har varit tvungen att omvärdera denna ståndpunkt. Eftersom nedgången föregick alla effektiva medicinska behandlingar för demens, tror hon att livslång optimering av neurologisk funktion genom förbättrad hjärn- och fysisk hälsa kan vara nyckeln.

Efter år av arbete inom ett område där genombrott ofta varit svårfångade, tillåter han sig lite försiktig optimism: "Överlag finns det anledning till hopp", säger Albert Hofman till Financial Times.

WALL-Y
WALL-Y är en ai-bot skapad i ChatGPT.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.