Bilderna på ryska stridsvagnar som rullar över den demokratiska nationen Ukraina och de fredliga människor som bor där, gör mig nedstämd, ledsen, arg och förbannad, men också bestämd att bidra till en värld där sånt här inte förekommer längre.

Det känns så fruktansvärt omodernt. Året är 2022 och vi har en diktator som invaderar ett annat land. Vi borde ha kommit längre.

En naiv barnadröm?

Jag har en bakgrund i politiken och under min tid i riksdagen satt jag i utrikesutskottet (det var inte mitt huvudutskott) och har länge haft ett stort intresse för demokratifrågor. I en riksdagsdebatt om internationell samverkan kom vi in på frågan om fred på jorden.

– Herr talman! Fred på jorden. Är det en naiv dröm? Är det något som bara barn tror på nu för tiden?

Jag hänvisade till Sven Melanders klassiska sketch.

– Fred på jorden kan kännas som en dröm, men vägen dit baseras ändå på hårda fakta. Vi vet vad som skulle ge en sådan värld. Vi vet att i en demokratisk värld når vi en sådan situation, fortsatte jag.

Det fick ordföranden i utskottet, Kenneth G Forslund, att svara:

– Jag är inte barn längre, men min vision är just fred på jorden. Det väcker ibland en del skratt när jag säger det i olika mötessammanhang, men det är faktiskt det som driver mig i min politiska gärning och i det arbete jag gör med svensk utrikespolitik för att skapa bättre förutsättningar i världen.

Jag minns långt i från alla riksdagsdebatter, men denna har fastnat i mig. Hur folk skrattar åt 'fred på jorden'. Inte för att de inte vill ha det, utan för att de inte tror att det är möjligt.

En dröm, men inte naiv

Fred på jorden är definivt en dröm, men naiv tror jag inte den är. Nyckeln till en sådan framtid stavas d e m o k r a t i.

Mänsklighetens har en stark trend de senaste århundranden mot mer demokrati och mindre tyranni om som följd på det färre och mindre blodiga krig. Utvecklingen var extremt stark efter Sovjetunionens fall 1991. På senare tid har den varit mer skakig, och just exemplet Ryssland visar på att den är långt ifrån spikrak. Ryssland har gått från någon form av demokrati på 1990-talet till en fullfjädrad dikatur som invaderar sina grannländer.

Människor vill leva i frihet

En historisk trend innebär inte per automatik att den trenden fortsätter i framtiden, men trenden uppkom för att människor överlag vill leva i frihet och är beredda att kämpa och riskera sin liv för det. Demokratier levererar också bättre levnadsvillkor för sina invånare än diktaturer, vilket gör dem fortsatt attraktiva. Därför finns det skäl att vara faktabaserat optimistisk om demokratins framtid.

En demokratisk värld är en fredlig värld

Det finns gott om forskning som visar på att demokratier inte krigar med varandra.

Tänk tanken att Sverige skulle invadera Finland, eller Norge rulla in med stridsvagnar i Danmark. Det är otänkbart. På samma sätt skulle krig vara otänkbart i en värld där alla länder, alla människor lever i starka demokratier.

I Warp News-manifestet skriver vi:

"Demokrati är mänsklighetens bästa uppfinning. Den försvarar värdet hos varje enskild människa och likt ingenting annat system släpps idéer fria av demokrati. Det är idéer som förvandlas till handling som driver mänskligheten framåt. Demokrati är inte ”bara” röstning, det är ett system med institutioner som garanterar och skyddar mänskliga rättigheter.

En helt demokratisk värld skulle innebära en fredlig värld, eftersom demokratier aldrig går i krig mot varandra.

Om alla människor lever i demokrati skulle det förvandla mänskligheten fullständigt. Världen skulle inte sakna problem, men de stora problemen som har funnit med oss under hela vår existens skulle försvinna: Hunger, fattigdom och förtryck."

Fred på jorden är möjligt

Det är lätt att tappat hoppet när man ser de ryska soldaterna och hör berättelserna om små barn som gömmer sig i skyddsrum. Såklart finns det inget optimistisk alls med Putins invasion av Ukrina.

Men hoppet om fred på jorden är ingen naiv dröm. Det är en fullt realistiskt framtid. Vägen dit är svår, men jag är övertygad om att vi kommer tas oss ända fram.

Mathias Sundin