Likheterna är många, liksom skillnaderna. Även om den nostalgiske ser tillbaka på sin barndoms jular och tänker att ”det var bättre förr”, så finns också ett värde i att titta på hur utvecklingen gått framåt. För den har verkligen gått framåt.

Demokrati, rättigheter och levnadsförhållanden har utvecklats i starkt positiv riktning de senaste 200 åren och de teknologiska framstegen har gett oss möjligheter att accelerera den utvecklingen ännu mer.

Sen kom Coronaviruset. Få saker har haft sådan påverkan på samhället som Covid-19 under de gångna åren. Distansarbete, permitteringar, reserestriktioner, inställda konserter, fester och träningar, en kultursektor i fritt fall, en sjukvård som ansträngts till bristningsgränsen och det mest centrala, alla människor som insjuknat och de tusentals som gått bort.

Till julen samlas vi ändå, om än i mindre skaror även detta år. Vi summerar året som gått och tittar framåt. Kanske har vi uppgraderat våra bagartalanger under perioden då precis alla gick loss på mjöl och jäst och kanske kan de som hamstrat toapapper förvandla det till någon sorts kreativt pynt? Vi hittar myset och finner en trygghet och glädje i traditioner som vi upplever har funnits där sedan urminnes tider.

Urminnes tider är en sanning med modifikation föresten, då de flesta jultraditioner vi har idag fått en utformning vi känner igen under 1900-talet.

Vad som var bättre förr är snabbt räknat. Några tillbakablickar ger en bild av hur utvecklingen gått framåt och om att framtiden ser ut att bli ännu ljusare.

Julen 1821 – på en bondgård i nordvästra Skåne

Under 1800-talets början kände man varken till adventsljusstakar eller julgranspynt på den svenska landsbygden. De flesta kämpade för brödfödan och var glada om det fanns mat på bordet. Men även i de enklaste torpen var julen ändå en stor högtid som firades ordentligt.

Jultomten var det ingen som visste vem det var, den tomte man kände till var en liten sträng gårdstomte. Istället var det julbocken som delade ut presenter, om du råkade tillhöra en sällsynt välbeställd familj vill säga. Snarare än gåvor så var det julmaten man såg fram emot.

I boken ”Julen i Skåne på 1820-talet” av Nils Månsson Mandelgren beskrivs brödsorterna som bakades, grisen som slaktades och hur allt togs om hand, hur det skurades och städades och golven ströddes med sand och enris.

Månaderna innan julen var arbetsdagarna särskilt långa och tunga. Potatis och betor skulle upp, marken skulle plöjas, ved huggas och djuren gödas extra. Tröskningen tog man till sist och det var mycket viktigt att allt blev färdigt innan jul. Den 21 december gick stränga lilla gårdstomtens kontrakt ut och efter det ville han inte vakta säden längre. Julen var förknippad med mycket vidskepelse och magi och därför var det viktigt att allt sköttes på rätt sätt.

De sista veckorna innan jul var det full fart i hushållet och slakten var en viktig del i förberedelserna. Allt togs tillvara och det gjordes korv, pressylta, blodkorv, lungmos, paltbröd och mycket annat. Om något från grisen blev över grävdes det ned under en sten så att den stränga gårdstomten skulle hållas nöjd.

Hos de mer välbärgade tändes stearinljus, men de flesta använde ljus gjorda av talgen från slakten, grisfettet, och lukten ska ha varit allt annat än trevlig. Förutom de religiösa inslagen med bön, psalmer och bibelläsning tog som sagt det skrockfulla stor plats. Den vars ljus först brann ut skulle bli den första i huset att dö och man förutsåg även årets händelser i askan från spishällen.

På julaftonskvällen hände det att grannarnas drängar smög in på gården och skrämdes genom att avlossa pistolskott. Lyckades man fånga in dem så bjöds de på mat och dryck.

På andra håll fanns traditionen att smyga sin in på gårdarna och kasta in vedträn med mer eller mindre elaka rim och sedan springa iväg innan man blev igenkänd.

Tidigt på juldagen gick man till julottan och dagarna efter var det festligheter där gårdarna bjöd in varandra. Festligheterna varade till tjugondag Knut och var årets enda längre sammanhängande ledighet.

Under mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras och medan man på landsbygden arbetade utifrån säsong så var förhållandet mellan fabriksägare och arbetskraften styrt av arbetstider. Barnarbete förekom och även efter reglering i lag 1886 kunde ungdomar från 14 års ålder få arbeta tolv timmar om dagen.

Samtidigt fick svenskarna en bättre levnadsstandard och levde allt längre, något som Esaias Tegnér tillskrev ”Freden, vaccinet och potäterna”.

Vaccinet var i detta fall mot smittkoppor, som hade härjat människan i minst 3,000 år. Man beräknar att det enbart under 1900-talet globalt dog minst 300 miljoner människor i smittkoppor.

Den första smittkoppsvaccinationen utfördes i Sverige 1801 och 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor. Sjukligheten i smittkoppor i landet minskade i och med detta mycket påtagligt. Men epidemiska utbrott, som framför allt drabbande äldre, inträffade under hela 1800-talet.

Den förväntade livslängden hos någon som föddes i Sverige 1820 var ungefär hälften jämfört med 2019.

I snitt dog alltså män strax innan de fyllt 40 år, medan kvinnor blev några år äldre.

Barnadödligheten låg kring 26 procent, mer än vart fjärde barn dog alltså innan fem års ålder.

Det vara enbart runt 10 procent av världens befolkning som var läs- och skrivkunnig.

De flesta människor i Sverige levde ett hårt liv med slitsamma arbeten, näringsbrist och utan det vi idag anser som den mest basala sjukvård. Många var med om den sorg det innebär att förlora ett barn.

Julen innebar för många ett kort upphåll från en hård och strävsam vardag. En stunds festlighet, innan arbetet satte igång igen.

Julen 1921 – hos familjen Hallwyl i Stockholm

Mellan Norrmalmstorg och Dramaten hade Walther och Wilhelmina byggt sitt vinterhem, som stod klart 1898.  Åren i huset är väldokumenterade och julen 1920 bjöd på en stilfull upplevelse i palatsmiljö.

Granen köptes traditionsenligt på Norrmalmstorg och pyntades med stjärna på i toppen och med levande ljus, änglar, kulor, glitter och konfekt från Oscar Bergs Konditori. Vid julsupén satt män och kvinnor åtskilda och det bjöds på skinka, lutfisk, smör, bröd och smörtårta.

Mer osäkert är om det fanns en julkalender i huset, då den första julkalendern lanserades just det året i Tyskland. Hallwyls var en av de rikaste familjerna i landet, men för det stora flertalet var julen 1920 slutet på ett hårt år.

Spanska sjukan hade kommit i ytterligare en våg under våren och sedan dess start 1918 hade sjukan skördat över 30,000 liv i Sverige. Globalt miste mellan femtio och hundra miljoner människor livet, långt fler än de tio miljoner som förlorades under första världskriget (1914-1918).

Sedan ett par år tillbaka hade motboken börjat införas för att minska supandet, vilket också ledde till färre våldsbrott. Den hade emellertid också en starkt klassindelande effekt där de rika tilldelades större ranson och dessutom kunde beviljas undantag. Detta gällde männen för det var få kvinnor som ens kunde få motbok och tjänstefolk förväntades sortera under sin husbondes kvot.

Till det mer positiva för 1920 var att åtta timmars arbetsdag just hade införts för arbetarna och det var sista året enbart män hade rösträtt. I valet 1921 skulle kvinnor komma att rösta och bli invalda i riksdagen för första gången i Sverige.

Den förväntade livslängden hade på hundra år ökat från 40 till knappt 60 år, barnadödligheten minskade från 25 procent till 10 procent 1920.

För det stora flertalet bestod livet fortfarande till största del av hårt arbete, men tack vare industrialiseringen hade de flesta ändå fått det väsentligt bättre på 100 år.

Julen 2021 – hemma hos dig

Sedan 1920 har tekniska och vetenskapliga framsteg gjorts med en fart som saknar motstycke i historien. Det är lätt att tro att utvecklingen sker med små förändringar i taget och framförallt att det sker linjärt. Verkligheten är snarare ojämn och ryckig.

Tekniska innovationer slungar oss plötsligt framåt och först efter en tid börjar vi verkligen förstå hur vi kan använda dem fullt ut. Elektriska ljus i granen har orsakat långt färre bränder än sina levande motsvarigheter och med TV kom också julkalenderprogrammen från och med 1960. Under 70-talet blev köttbullar standard på julborden och sedan 1988 får vi reda på vad som är årets julklapp.

Internet och smarta mobiltelefoner har gjort information, kommunikation och påverkan tillgänglig för miljarder människor. Ett fungerande vaccin mot Covid-19 tog mindre än ett år att få fram och datorerna fortsätter följa Moores lag och fördubbla sin kapacitet, samtidigt som de blir mindre och billigare vartannat år.

Det finns kunskap och kapacitet att göra livet bättre för alla och även om 2020 och 2021 går till historien som några av de sämre åren under våra liv, så kanske det också för med sig viktiga och bestående lärdomar om vad människor kan åstadkomma när vi anstränger oss och samarbetar.

Den förväntade livslängden är idag över 80 år för män och nästan 85 år för kvinnor i Sverige, det är dubbelt så långt som för 200 år sedan.

Barnadödligheten är 0,3 procent, en helt makalös framgång. Minns att för två hundra år sedan var barnadödligheten 26 procent.

Vi i Sverige har idag en levnadsstandard som inte ens adeln kunde drömma om för 200 år sedan.

Visst finns det slitsamma arbeten än idag, men det går inte att jämföra med hur det var för 100 och 200 år sedan. Näringsbrist är ovanligt och idag har alla i Sverige tillgång till avancerad sjukvård. Väldigt få har varit med om den sorg det innebär att förlora ett barn.

Och det bästa är att, trots ett tufft 2020 och 2021, så har den positiva utvecklingen en fortsättning.

🎅 Från Warp News önskar vi er en God Jul – och ser fram emot ett optimistiskt 2022.