Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra premium supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.

Medicifamiljen producerade tre påvar, två drottningar och ett nästan oräkneligt antal furstar och var en av världens mäktigaste släkter under trehundra år.

Makten kom från en bank, i sin tur baserad på en innovation. En lika enkel som briljant uppfinning som än idag utgör kärnan i det globala finansiella systemet, som förra året produerade ett värde motsvarande 85 biljoner kronor.

Det är för övrigt samma innovation som utgör det finansiella systemets största svaghet, med krascher som 2008 och 1929 som exempel.

För att ta reda på vad det är för innovation ska vi ta oss tillbaka till i tiden, till ett torg i Florens i slutet på 1300-talet.

Där sitter Giovanni di Bicci de’ Medici på en bänk.

Framför sig på ett bord har han en stor bok. I den skriver han noggrant upp tillgångar och skulder. Det är en liggare med debet och kredit. Denna sorts bokföring, kallad dubbel bokföring, användes troligen första gången på 1200-talet i den muslimska världen och började på 1300-talet användas av italienska köpmän.

Giovanni de’ Medici är således inte först, men han blev den förste att verkligen förstå och använda kraften i denna liggare. 1397 startade han en bank. Det är därför han nu sitter där på bänken, därav namnet bank från gammal italienska.

Tack vare den noggranna bokföringen håller Medici-banken reda på pengarna, till skillnad från andra banker på den tiden. Du kan lita på Medici. Inte för att de i sig är mer trovärdiga än någon annan, utan tack vare deras bokföring.

Medicis fick inte så länge vara ensamma om sin innovation. Andra tog efter. Alla tog efter. Alla i hela världen.

Fortfarande är detta den centrala funktionen i en bank, att hålla koll på dina pengar. En bank som inte gör det klarar sig inte länge. Bara ryktet om att bankerna inte sköter det, kan sätta hela finanssystemet i gungning.

Vad är det en bank säljer?

Det är förtroende. Bankens verkliga hårdvaluta är förtroende. Utan förtroende, ingen bank.

Även om tekniken att hålla koll på alla pengarna idag är avsevärt mycket mer avancerad än på bänken i Florens för sex hundra år sedan, är principen densamma. En liggare med information. Numera inte en bok med snirkliga siffror, utan digitalt på servrar – men likväl fortfarande en liggare.

Det har varit ett extremt framgångsrikt system. Världsekonomin har stadigt växt. Kapital rör sig snabbt över världen och investeras i växande företag, som skapar jobb och välstånd.

Men baksidorna är minst lika tydliga. En lång rad finanskriser där enorma summor pengar gått förlorade. Och inte bara pengar. Hela länder har kastats in i djupa problem. Människor har fått sparken, tvingats lämna sina hem, föräldrar kan inte köpa tillräckligt med mat till sina barn – för att bankerna har brustit i sin centrala uppgift: Förtroendet.

Har vi då, efter sex hundra år, inte kommit på något annat?

Jo, det har vi faktiskt.

Mitt i finanskrisen 2008 så skrev någon eller några som kallade sig Satoshi Nakamoto på ett internetforum att de skapat ett e-cash-system som kallas Bitcoin.

“Det är helt decentraliserat, utan någon central server eller betrodda aktörer, eftersom allt är baserat på kryptobevis istället för förtroende.”

Notera nyckelmeningen: “...istället för förtroende.”

Vårt finanssystem hade fram till den punkten enbart baserats på förtroende. Förtroende för en bank, en centralbank, en regering, en stat. Att någon av dessa tog ansvar och såg till att mina pengar fanns kvar. Att betalningen jag gjorde kom fram.

Här påstod någon istället att det gick att klara av utan förtroende, eller rättare sagt använda decentraliserat förtroende. Ett system där man skickar pengar direkt människa till människa, utan inblandning från någon annan, och ändå kunna lita fullt ut på systemet.

Det låter kanske inte särskilt märkvärdigt, men när man betänker det centrala förtroendets sexhundraåriga historia, den enorma koncentrationen av pengar och makt och att vi nu har ett alternativ, så svindlar tanken.

Nu har det gått över tio år, har bitcoin revolutionerat världen?

Bitcoin är fortfarande den starkaste kryptovalutan, och blockchain har definitivt blivit ett begrepp och något väldigt många aktörer jobbar med. Revolutionen av bank- och finansvärlden har inte skett, ännu. Jag ser det som en självklarhet att kryptovalutor kommer spela en stor roll i framtiden, men hur snabbt det går och i vilken form är väldigt svårt att ens gissa. Man utmanar de allra starkaste aktörerna i världen: Banker, finansinstitut, regeringar och centralbanker. Som sagt med en sexhundraårig historia. Sådant ändras inte en handvändning.

Att vi nu kan decentralisera förtroende i en blockkedja är i sig en revolution, men det betyder inte att den på några år vänder upp och ner på världen. Inte heller att allt det gamla bara försvinner. Men digitala tillgångar i alla dessa former har vi bara sett början av, det är jag övertygad om.

Lustigt nog finns det fortfarande en Medicibank. Den är ny, belägen i Puerto Rico, startad av prins Lorenzo de Medici, en ättling till Giovanni de Medici (påstår han.)

Vad banken specialiserat sig på? Digitalisering och kryptovalutor.

Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra premium supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.