𧟠Ny metod ska lÀra barn rÀkna bÀttre
Förskolebarn som fÄr lÀra sig rÀkna pÄ ett nytt sÀtt blir bÀttre pÄ att lösa mer komplexa uppgifter och fÄr bÀttre sjÀlvkÀnsla nÀr det gÀller matematik.
Dela artikeln
Barn lÀr sig normalt att rÀkna genom att rÀkna fram- och baklÀnges ett steg i taget. För att till exempel rÀkna ut sex plus tvÄ utgÄr barnet frÄn sex och rÀknar upp pÄ fingrarna till sju, Ätta.
Det fungerar bra för enklare rÀkning, men det ger ingen grundlÀggande förstÄelse för hur matematiken fungerar menar forskare frÄn Göteborgs universitet. De har utvecklat en ny metod som ska göra det enklare för barnen att klara övergÄngen till mer avancerade utrÀkningar.
â Det handlar om att redan smĂ„ barn ska fĂ„ en djupare taluppfattning. Vi har anvĂ€nt metoder som fĂ„r barn att erfara och se tal framför sig och att uppfatta tal som sammansatta delar, sĂ€ger Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I grunden gÄr metoden ut pÄ att barnen ska lÀra sig se tal som delar i en helhet. NÀr metoden testats i förskolor har till exempel förskollÀrarna berÀttat en saga om Ätta elefanter som Àr ute pÄ promenad och dÀr tre av elefanterna plötsligt springer i vÀg. NÀr sagan berÀttas anvÀnder barnen sina fingrar för att visualisera vad som hÀnder och ser dÄ vÀldigt konkret att talet Ätta bestÄr av fem och tre, och att fem Àr kvar nÀr tre Àr borta.
â Vi anvĂ€nder fingrarna. Men inte för att rĂ€kna upp och ner pĂ„ det traditionella sĂ€ttet. I stĂ€llet handlar det om att se talen med fingrarnas hjĂ€lp. Det Ă€r ett stöd för att barnen ska förstĂ„ och se tal eller delar av tal. De fattar principerna jĂ€ttesnabbt, sĂ€ger Angelika Kullberg professor i Ă€mnesdidaktik vid Göteborgs universitet och en annan av forskarna bakom studien.
103 barn pÄ fem förskolor fick vara med i ett försök dÀr hÀlften lÀrde sig rÀkna pÄ vanligt sÀtt medan den andra halvan anvÀnde den nya metoden.
â Barnen i interventionsgruppen kunde lösa rĂ€kneuppgifter i addition och subtraktion i högre utstrĂ€ckning Ă€n de i kontrollgruppen. Det fanns ocksĂ„ kvalitativa skillnader. Barnen i interventionsgruppen var betydligt bĂ€ttre pĂ„ komplexa uppgifter, hade en djupare förstĂ„else av tal och tĂ€nkte pĂ„ ett mer abstrakt sĂ€tt. Det Ă€r förmĂ„gor som vi vet frĂ„n tidigare forskning Ă€r viktigt för att fortsĂ€tta utvecklas. Dessutom kĂ€nde barnen i interventionsgruppen sig sĂ€krare pĂ„ att ta sig an rĂ€kneuppgifter. De hade fĂ„tt en tro pĂ„ att de kan lösa matematiska problem, en bĂ€ttre sjĂ€lvkĂ€nsla sĂ€ger Camilla Björklund.