Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ„€ Peak Stuff

đŸ„€ Peak Stuff

Den amerikanska ekonomin förbrukar nu mindre resurser, inte mer. USA har nÄtt Peak Stuff. Det visar kraften i digitalisering, och att fortsatt utveckling Àr vÀgen fram till ett miljömÀssigt hÄllbart samhÀlle.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Det hÀr en premium-artikel som Àr öppnad för dig av vÄra Premium Supporters. De stödjer vÄrt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du ocksÄ stödja oss kan du lÀsa mer hÀr.

Du kanske har sett dem, de nya, smalare och högre Coca Cola-burkarna?

De rymmer fortfarande 33 centiliter, men det krÀvs mindre aluminium för att tillverka dem. SÄ mycket mindre att Coca Cola sparar 205 ton per Är, bara i Sverige.

Coca Cola har ofta fÄtt symbolisera den amerikanska kapitalismen och fÄr göra sÄ Àven i det hÀr exemplet. För dessa lÀttare burkar representerar vad som nu sker i den amerikanska ekonomin.

Den förbrukar nu mindre resurser, inte mer.

Ja, du lÀste rÀtt. Mindre, inte mer.

Samtidigt som BNP vÀxer.

USA har nÄtt Peak Stuff.

Den amerikanska ekonomin gör av med mindre resurser.

Den amerikanska konsumtionen av metaller (aluminium, nickel, koppar, stÄl och guld) ökade frÄn Är 1900 fram till Är 2000, men har sedan dess minskat och ligger nu 15 procent under toppnivÄn.

Och det Àr inte finanskrisen 2008 som ligger bakom. NedgÄngen började redan i början av 2000-talet.

Förbrukningen av sten, cement, sand, trÀ och papper minskar ocksÄ. TrÀ och papper sedan 1990-talet. Sten, cement och sand sedan 2007. Det senare Àr förmodligen starkt pÄverkat av finanskrisen som ju hade stor pÄverkan pÄ fastighetsbranschen och kanske kommer en större ÄterhÀmtning, men trÀ och papper ser ut att ha en tydlig trend nedÄt.

Kanske Ànnu mer förvÄnande Àr att USA gör av med mindre energi. Mellan 2008 och 2017 minskade energianvÀndningen med 2 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med 15 procent.

USA producerar mer livsmedel, men lantbrukarna gör det pÄ en mindre landyta och anvÀnder mindre vatten (-22 procent) och konstgödsel (-25 procent).

More from less

Det Àr MIT-forskaren Andrew McAfee som visar denna överraskande statistik i sin senaste bok More from less. Han leder MIT:s Initiative on the Digital Economy, med kollegan Erik Brynjolfsson, som han ocksÄ författade den mycket inflytelserika boken The Second Machine Age tillsammans med.

Bortsett frÄn Storbritannien saknas pÄlitlig statistik för andra rika lÀnder, enligt McAfee. Men hÀnder det i USA, verkar det troligt att det hÀnder eller snart kommer hÀnda pÄ andra platser ocksÄ. USA Àr ju snarare det land man tÀnker pÄ nÀr det kommer till ökat resursutnyttjande, inte det omvÀnda.

Att USA anvÀnder mindre metaller och dessutom förbrukar mindre energi Àr förvÄnande, i alla fall för mig, men samtidigt inte. VÀrldens ekonomier har digitaliserats de senaste tvÄ Ärtiondena, sÀrskilt den amerikanska. Det syns inte minst pÄ börsen. 1997 fanns tvÄ techföretag bland de tio högst vÀrderade bolagen i vÀrlden; Microsoft och Intel.

Listan toppades av General Electric, med Shell pÄ andraplats och Microsoft trea.

Majoriteten av tiden fram till idag har oljebolag dominerat listan. Det Àr först pÄ 2010-talet som fler techbolag börjar dyka upp, nÀr Apple, Google, Amazon och Facebook gör entré - följt av kinesiska Alibaba och Tencent.

Sju av de tio högst vÀrderade företagen Àr nu techföretag. Berkshire Hathaway Àr det enda icke-techföretaget pÄ topp Ätta.

Vad som sker Àr det Andrew McAfee kallar dematerilzation.

6D intrÀffar nÀr en produkt digitaliseras

Allt finns nu i en smartphone.

Peter Diamandis, grundare till Singularity University, kallar det för 6D, de steg som en produkt gÄr igenom nÀr den digitaliseras.

Digitized

Första steget Àr nÀr en produkt blir digitaliserad. Exemplet jag anvÀnde i WIP-artikel 1 var digitalkameran. Den första varianten utvecklades av Steve Sasson pÄ 70-talet.

Deceptive

Den första digitalkameran vÀgde över tre kilo, kostade flera tusen dollar, tog bilder med en upplösning pÄ 0,01 megapixel och bilden tog en minut att fÄ fram. Det var kass med andra ord. Det Àr dÄ lÀtt att tro att digitalkameror inte kommer bli nÄgot pÄ mycket lÀnge.

Disruptive

Men eftersom kameran har hamnat i en exponentiell utveckling nÀr den blev digital gÄr det oftast snabbare Àn man tror. IstÀllet för nÄgra procent bÀttre varje Är, blir den dubbelt sÄ bra varje, vartannat eller kanske vart tredje Är. I början ser det inte mycket ut för vÀrlden, skillnaden mellan 0,01 och 0,02 megapixel mÀrks inte. Men efter nÄgra dubblingar gÄr det vÀldigt snabbt och plötsligt (kÀnns det som) finns en prisvÀrd produkt dÀr.

Demonetized

Tack vare den exponentiella utvecklingen blir den nu ocksÄ billigare. SÄ smÄningom har den knappt nÄgot eget vÀrde sjÀlv alls. Vi köper sÀllan digitalkameror nu för tiden, de hÀnger med i vÄra mobiler.

Dematerialized

En kamera i en mobiltelefon Àr inte lÀngre en egen produkt, i alla fall ingen egen pryl. Kamerorna i mobilerna Àr till stor del mjukvara och inte lÀngre nÄgot vi hÄller i handen.

Democratized

Att den blir sÄ billig tack vare exponentiell utveckling och dematerialisering, och blir tillgÀng för nÀstan alla.

I en smartphone Àr det ett stort antal prylar som gÄtt igenom denna förvandling och finns nu samlade i en pryl, istÀllet för tiotals.

Minskat resursutnyttjande gör grön tillvÀxt möjlig

FrÄgan Àr relevant, kan vi klara en grön omstÀllning med fortsatt ekonomisk tillvÀxt? Hittills har det ju inneburit ökat resursutnyttjande överlag. Men om det inte gör det lÀngre sÄ Àr ekonomisk tillvÀxt möjlig Àven i ett miljö- och klimatmÀssigt hÄllbart samhÀlle.

Det behövs mer belÀgg Àn McAfees siffror för att se om detta Àr en trend i fler delar av vÀrlden. I Sverige ser vi samma trend, enligt boken Mer frÄn mindre? Utvecklingen Àr logisk. Digitaliseringen ersÀtter en del fysiska produkter, men ger oss ocksÄ via artificiell intelligens och maskininlÀrning möjlighet att designa effektivare och resurssnÄlare. 3D-printing öppnar nya designformer som tidigare varit omöjliga. Steg för steg kan vi allt effektivare sÀtta ihop varje molekyl.

VÀrlden som helhet har sannolikt inte nÄtt Peak Stuff, men vi börjar nÀrma oss krönet. Det Àr en framtid jag vill ska komma snabbare.

Mathias Sundin

Det hÀr en premium-artikel som Àr öppnad för dig av vÄra Premium Supporters. De stödjer vÄrt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du ocksÄ stödja oss kan du lÀsa mer hÀr.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.