Förra året samlade det skotska samhället Langholm, som ligger nära Gretna Green, in 47 miljoner kronor och köpte 2100 hektar mark av hertigen av Buccleuch. Nu samlar invånarna in ytterligare 27 miljoner kronor för att köpa en angränsande, lika stor, bit mark. Deras mål är att maximera nyttan för människor, klimat och natur. Platsen ligger på torvmark, vilken är mycket viktigt för miljön.

Scottish Land-fonden (finansierad av regeringen för att stödja samhällens markköp) beviljade Langholm-initiativet 12 miljoner kronor på torsdagen den 16:e juni. Tack vare bidraget kan Langholm nå sitt mål senast den 31 juli.

200 000 ha skotsk mark ägs av olika samhällen. Stor del av marken är belägen i högländerna och på öar som till exempel ön Eigg. Det är lite mer ovanligt att mark i de södra regionerna, som till exempel Dumfries och Galloway, är samhällsägda.

– Det är ett långsiktigt skifte, eftersom det har funnits en markägare som har ägt all mark här i århundraden. Så det är en ganska stor förändring när det gäller hur folk ser det, säger Jenny Barlow, fastighetsförvaltare för Tarras Valley Nature Reserve, till Euronews.green.

Enligt Barlow har de redan börjat se arter, som inte har setts till på decennier, återvända till området. Till exempel har kungsörnar kommit på besök från South of Scotland Golden Eagle Project.

– Vi hittar faktiskt arter som folk inte ens visste fanns i regionen, säger godsförvaltaren Jenny Barlow.

Innan köpet var platsen redan ett skyddsområde för blå kärrhök och nu har det blivit en ännu säkrare häckningsplats för fåglarna. Snart kommer en livekamera att låta människor se kycklingarnas utveckling i de fem bon som byggts i år. För att skydda fåglarna från förföljelse har samarbetspartnerna Hen Harrier Action och RSPB satellit-taggat fåglarna.

För att sätta en basnivå för att se hur markområdet utvecklas, vilket är mycket viktigt för projektet, så har teamet precis avslutat en "BioBlitz". En "BioBlitz" är en omfattande biologisk undersökning genomförd av medborgarna i samhället. Den går ut på att inventera och skaffa en uppfattning om status för alla arter i Langholm Moor-reservatet.

Torvmarker är ovärderliga för miljön. Dessvärre är torvmarkerna i reservatet inte i bästa skick. Därför är ett av initiativets huvudåtaganden att återställa torvmarken. Dels vill man säkerställa att den förblir en koldioxidsänka, dels arbetar teamet med Woodland Trust för att ta bort barrträdsplanteringar och ersätta dem med inhemska träd.

Barlow förklarar att området för 10 år sedan betades hårt, men nu har träd redan börjat växa in över hela landskapet.

– Det är otroligt att se hur, när man ger naturen en chans, börjar den balansera och återställas. Det behövs bara en hjälpande hand, säger hon.