Vår värld är i förändring. Under blott ett ögonblick av mänsklighetens historia har miljarder människors liv förändrats och förbättrats fundamentalt. Men det är bara början. Den exponentiella utveckling vi ser inom allt fler teknikområden påverkar hela planeten. Det finns inte något område digitalisering och automatisering inte nuddar och inom område efter område ser vi att det som det tidigare rådde brist på nu finns i överflöd.

Samtidigt är forskarna eniga om att mänsklighetens aktivitet påverkar jordens klimat. Det blir varmare och vissa väderfenomen blir mer extrema. Vi har lämnat holocen, den geologiska epok som under nästan 12,000 år gjort det möjligt för oss att utveckla civilisationer och avancerade samhällen.

Nu befinner vi oss i antropocen, människans tidsålder. En tidsålder där människans aktiviteter är lika betydelsefulla som andra geologiska krafter, som vulkaner och förändrad solaktivitet. Vi har nått en tid där vi blivit så kraftfulla att vi också måste ta ansvar för hela planetens hälsa. Vi har blivit planetskötare.

Samtidigt som ansvaret fort blivit enormt stort har vi också genom den tekniska utvecklingen skapat verktyg som gör det möjligt för oss att axla detta ansvar.

Som Wired-grundaren Kevin Kelly utrycker det:

"Vi borde vara optimistiska, inte för att våra problem är mindre än vi trodde, utan därför att vår förmåga att lösa dem är större än vi trodde."

De två viktigaste begreppen som finns

De två viktigaste och mest kraftfulla begrepp som finns i världen just nu är exponentiella tekniker och hållbarhet. De första är verktygen för att skapa det andra.

Mänskligheten har makten att lösa problem som fattigdom, svält och klimatförändringar och skapa en ljus framtid. Detta sker inte av sig självt. Klimatförändringarna är redan välkända och mänskligheten håller på att samla sig för att tackla denna utmaning.

Många lösningar finns på plats för att minska vår utsläpp av växthusgaser dramatiskt och vi är i inledningen av en fantastisk omställning. Men vi behöver fortsätta innovera och accelerera den här utvecklingen för att böja utsläppskurvan nedåt och utvecklingskurvan uppåt. De mest effektiva lösningarna måste skalas upp i exponentiell takt.

Överstatliga organisationer och staterna själva kan styra, beskatta och reglera för att skapa förutsättningar för detta, men de som driver denna utveckling är näringsliv, organisationer och individer. Förändring måste ske både över- och underifrån i ett samspel. Men att helt förlita sig på statliga interventioner, förbud och reglering av medborgare och företag är fel väg att gå. Det hämmar innovation, utveckling, försämrar våra levnadsförhållanden och minskar möjligheten att skapa en ljus och hållbar framtid.

Ångest och hot om domedagen

Av vissa politiska krafter används nu klimatet som det nya skälet att inskränka demokratin och kraftigt begränsa medborgarnas rörlighet och konsumtion. Ångest och hot om domedagen används ofta som argument för att auktoritära krafter måste tvinga oss till att bromsa och backa, annars väntar apokalypsen.

Argumenten är djupt moraliserande och det framhålls att Sverige är en av världens största klimatbovar, att ingenting görs och att miljöteknik är helt verkningslöst. Domedagsnarrativet undergräver också andra framsteg i världen, som att vi aldrig har haft högre livslängd, färre fattiga, att skogarna växer och att vi har fler skyddade områden på jorden nu än någonsin i historien.

Det pessimistiska och apokalyptiska narrativet är oroväckande och kontraproduktiv utveckling som leder till ökad polarisering och göder auktoritära krafter. Utöver det skapar det en känsla av hopplöshet.

Att med skammen som drivkraft ”sluta flyga, sluta shoppa, sluta skaffa barn, sluta bo och sluta växa är inte en vision. Lika lite som tystnad är ett ljud”, för att citera debattören och föreläsaren Troed Troedson. Men det är mer än någonsin en vision vi behöver.

Förändring – men inte till det sämre

Den förändring som behöver ske är dramatisk, men den är inte till det sämre. Den behöver inte begränsa vår frihet eller våra livsval. Tvärtom. Därför måste vi sätta allt fokus till vilka möjligheter omställningen ger, vilka lösningar som finns, hur de kan utvecklas och implementeras på ett sätt som kommer så många som möjligt till del. Mindre bra alternativ ska ersättas med bättre, inte med ingenting.

Denna kombination av optimism och realism har ingen motsättning. Optimismen som strategi gör att vi fokuserar på möjligheter och lösningar. Realismen gör att dessa baseras på vetenskaplig och faktamässig grund. Det är vägen framåt.

Klimatförändringarna är en drivkraft att ställa om till något mycket bättre, en global civilisation som tar till vara på våra resurser väsentligt bättre än vad som sker idag. Avancerade och fria samhällen där vi visar hänsyn både till varandra, andra levande varelser och vår planet.

Det här innebär att vi måste skapa ett nytt paradigm där vi återkopplar vår ekonomi och våra samhällen till biosfären. Från och med nu behöver vi alltså övergå till en utveckling som håller sig inom planetens säkra gränser, vilket är fullt möjligt tack vare teknikutvecklingen.

Sverige i yttersta framkant

Sverige ligger i yttersta framkant i denna utveckling. Få andra länder har kommit lika långt inom digitalisering och automatisering vilket gör att vi har en unik möjlighet att agera proaktivt i omställningen. Det här kommer att gynna våra medborgare, företag, landet och planeten. Klimatsmarta lösningar och affärsmodeller behöver, och håller redan på att, ta en stor del av världsmarknaden. Så trots att Sverige är ett litet land med få invånare, kan vi genom vår innovationskraft och proaktivitet påverka världen i en riktning som gynnar oss alla.

Enbart inom ny energi finns prognoser på globala investeringar på 80 biljoner, alltså 80000 miljarder svenska kronor, fram till och med 2050. Kapaciteten för förnybar energi som sol- och vindkraft har fördubblats var tredje år de senaste femton året i takt med att kostnaderna har minskat kraftigt. Subventioner är inte längre nödvändiga. Förnybart är på helt marknadsmässiga grunder billigare än fossila alternativ och de kraftigt sjunkande kostnaderna, främst inom sol, har gjort elektricitet tillgängligt till fler än någonsin i historien.

Bara sedan 2010 har kostnaden för batterier minskat med cirka 80 procent och om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer elbilar att konkurrera ut fossildrivna om bara några år. Dessutom blir mellanlagring av förnybar energi allt mer kostnadseffektivt och utvecklingen av modern kärnkraft accelererar. Vi har inom vår livstid möjlighet att gå från brist på hållbar energi till ett överflöd som kommer alla till del.

Den här utvecklingen drivs i grunden av digitaliseringen och inom flertalet av dessa klimatsmarta tekniker är Sverige konkurrenskraftigt vad gäller innovation och har företag som, utöver att driva utvecklingen snabbt framåt i landet, har potential att nå en världsmarknad.

Antropocen och den nya människan

Det som digitaliseras hamnar på en exponentiell utvecklingskurva. Det innebär att utvecklingen accelererar och fördubblas i ett intervall om några få år. Det här är centralt eftersom den omställning vi behöver göra måste ske fort. Det kommer att skapa nya bättre samhällen, men också nya individer.

Vi behöver alla tänka nytt och möta de förändringar som väntar med nyfikenhet, tillförsikt, mod och hopp. Ordet antropocen kommer från grekiskan och betyder just det, anthropos, människa, och kainos, ny.

Vi står inför enorma förändringar. Men resan börjar inte nu, den är redan påbörjad i och med teknikens exponentiella utveckling. Nu måste vi linjera och accelerera denna fantastiska utveckling med våra nya roll som planetskötare.

Framtiden är ljus, därför att vi har makten att göra den det.

Bild: Liuzhou Forest City av Stefano Boeri Architetti